Fiorano-min sorts hästblogg

Alla inlägg under juli 2012

Av My Jeppsson - 15 juli 2012 19:35

Då var det över för i år. Dagens finaldag i Falsterbo känns lite hmm, urvattnad? Naturligtvis var både GPS och küren intressanta att se, men det är knappast förvånande att stora delar av läktarna var tomma idag. Drygt 300:- för att kolla på 15 toppekipage (ja ja, tre-fyra kanske är mer korrekt siffra) är lite saftigt. Varför låg inte Bukowskicupen idag (en showklass där en hopp och en dressyrryttare leker i varandras sporter)? Jag blir lite undrande över vilken dressyrnisse som tycker att det är kul att titta på en en sur ponny med tillhörande hysterisk hund där ägaren/tränaren/visaren studsar runt i en medeltida narrkostym? Hon är förstås jätteduktig som lärt sin ponny lite tricks, men mellan två femstjärniga dressyrklasser känns det lite malplacerat. Nej för dagen var det dålig tidsplanering och de stackars unga ryttarna som kvalat fick ingen publik alls eftersom den försvann tillsammans med GP-ekipagen. (Jag var ärligt talat inte ett dugg bättre-men det var ju så åt skogen kallt på läktaren!)


Vad kan man säga om GP-klasserna då. Tja, Forward Looking är just det. Vilken vacker häst! Biggles såg lite trött ut idag och KvK såg inte nöjd ut. Triviant så stark ut, men CHB såg mer nöjd ut. Charming Boy har verkligen blivit Slim Boy och Sofie såg glad ut.

I küren utmärkte sig verkligen Tinne, Patrik och Isabell med bättre musik och genomtänkta program. Eller tja, Isabells program är lite rörigt men hon uppväger det med helt otroliga galoppökningar! Patriks nya program är riktigt bra med både ett program som visar upp Scandics kvaliteer och musiken stämmer verkligen till honom:). För dagen såg han bättre ut än igår-men magin från förra året infann sig inte.

Favourit är en sötnos, men han hade nog också gynnats av att åka till Sofi Lexner på bantningscamp. Piaffen funkade så där i början och i den sista var han på väg upp i luften. Men han är så söt att man inte kan låta bli att gilla honom.


Jag fick en kommentar ang Isabells händer i förra inlägget (superkul med kommentarer!!). Jag håller med till viss del. Det syntes i synnerhet på Don Pronto att Isabell red betydligt mer med handen än vad de andra två gjorde. För mig är det väldigt tyskt. Det är en bryskare-men många gånger en mycket effektiv ridning. Den holländska skolan är mycket mjukare (på sitt sätt) men kräver att hästen skolas in i det och ger inte "effekt" förrän på sikt att hästen är loss från handen (läs; energin är inriden i en kraftig flexning ist för att den ligger i ryttarens hand). Isabells ridning i RC var vansinnigt effektiv vilket inte minst syntes i poängen. Hon krävde helt sonika att hästen skulle gå och kunde rida honom på ren styrka och massor av ryttarteknik. Dressyr är inte alltid vackert har en tränare sagt till mig.


...jo och så shoppade jag ytterligare ett schabrak idag (för fyra räckte inte:p). Ett grått Eskadron till hoppsadeln.

Av My Jeppsson - 14 juli 2012 23:32

Då var ännu en Falsterbodag över och endast en återstår. Denna dag bjöd verkligen på helt fantastisk dressyrsport! Riders Challengeklassen är så himla kul att se! Isabell Werth imponerar verkligen stort på hur fint hon rider. Jag har egentigen aldrig varit ett större fan av henne-framförallt för att jag aldrig riktigt gillat hennes hästar. Varken Gigolo, Warum Nicht ellet Satchmo:/. Men El Santo gillar jag verkligen och han var dessutom superfin i GPn idag! RC-klassen grumlades lite av att den ena hästen verkligen vara otroligt rädd för den stora bilden på Talento. Stackars Lex Normandie (e D-Day) var helt vettskrämd:(. Det var väldigt synd för han var nog den finaste av de tre hästarna som gick klassen. (De andra två var Bomerang e Bolero och Don Pronto e Don Primero). Patrick Kittel red Lex Normandie sist och efter sin ritt sa han att om det varit hans egen häst hade han inte fullföljt ritten då han var rädd att hästens förtroende för tävlingsarenan skulle bli förstort. När LN spökade på var det väldigt intressant att se hur de olika ryttarna löste problemen. Minna var mjuk och undvek det läskiga hörnet och skar vägen lätt under programmet. Isabell hakade verkligen fast med skänkeln och satte hästen i jobb så att han inte skulle titta. Hon berömde mycket (med innerhanden) och hon red den absolut bästa ritten på hästen. Patrick var mycket mjuk och följsam men hästen spökade absolut mest med honom. Han berömde också väldigt mycket (men bara med ytterhanden) och han försökte mest få hästen avslappnad och lugn med hästen låg och rund i samma lägen som Isabell hakade i och red på. Så även om klassen blev väl tuff för LNs psyke var det intressant att se hur dessa tre olika proffs löste samma problem.


GPn vanns som säkert alla vet av Isabell och El Santo. Klart att man hade hoppats på att Patrick skulle vinna, men Scandic såg faktiskt inte lika fin ut som förra året:/. Han var lägre i formen än vad man sett honom på länge och det där riktiga trycket saknades. Gissar dock att Patrick trycker på mer imorgon i küren. Ser han ut som idag på OS är han långt från medalj. Sen såg jag en sak som jag reagerade på när Scandic gick ut från banan-han hade blod i munnen... Detta såg också hans hästskötare som snabbt som ögat kom med en handduk och torkade munnen på honom så fort de var på väg ut från arenan. Uppenbarligen såg ingen domare detta för isf skulle han diskats.


Mina favoritritter från dagen var annars KvK och Biggles-helt utan missar! Samt Mattias och Brisbane i küren. Tycker att Mattias faktiskt fick lite för dåligt betalt för det var tryck, bra övergångar och inga missar.


Dagens diss är att jag inte gillar Triviant. Tycker att CHB passar så bra på Lydianus och vill se henne på en ny häst av hans typ till henne-som piaffar lite mer engagerat.


Men sen alltså egentligen, vad har det för betydelse vad jag tycker om de olika ekipagen och vad de har för hästar eller hur dom rider? jag är bara en tramsig amatör som sitter och rider en ponny(!) och har en massa åsikter på läktaren. Tur att vi lever i ett land där man får ha åsikter, men vem bryr sig liksom egentligen?


...och så lite unghäst-vm. Är så himla glad att mina favoriter Charles och Luxus är uttagna! På Bukefalos (var annars) fick Luxus´ ryttare och ägare kommentaren "bra att du lämnat till ett proffs att sköta ridningen". Nu har jag all förståelse för att hon inte vill rida honom själv på uvm, för det är verkligen en big deal. Men jag tycker faktiskt att de är så himla härligt att hon valt att visa på bruks själv, kvala och rida Falsterbo själv och ridit uttagningarna till uvm själv. På detta viset bevisar hon att man kan vara hobbyryttare (även om hon faktiskt har ridit rätt höga klasser innan) och ändå ha en fin häst och matcha fram. Verkligen en stor eloge till henne! Så fort annars en hobbyryttare har en bra häst heter det "den är för bra för mig" eller så heter det "varför sitter HON och rider den fina hästen" osv. Det finns inget som är så svårt att unna en annan ryttare en talangfull häst verkar det som. Nu menar jag förstås inte de ekipage där det handlar om att hästens psyke inte passar ryttaren, det är en annan sak även om det ofta hänger samman lite. För alla vet ju att en bra häst är lite locko och dom är ju aldrig snälla för hobbyryttarna (läs detta som riktad kritik mot aveln).


Och så köpte jag ett täcke idag, ett Amigo fleece för 150:-.



Av My Jeppsson - 13 juli 2012 22:22

Ja, nu är det inte bara Falsterbos teknikavdelning som är rörig (med tanke på de fortfarande uteblivna enskilda domarsiffrorna) utan även mitt huvud börjar känna sig mosigt. Det är förstås vansinnigt roligt att sitta och kolla på dessa otroliga hästar-men nu känner jag att det börjar flyta ihop lite:o Imorgon ska jag minsann försöka vara så ambitiös att jag har med en penna och skriver några ord om varje ekipage.


Idag åkte vi iaf dit först på eftermiddagen för att se Grand Prix och sen orka vara kvar för att se den öppna träningen för WDM-ekipagen. GPn var en överraskning eftersom den höll mycket bättre kvalité än vad den gjort tidigare år! Jag gilar verkligen ekipaget Mattias och Brisbane-dom hör verkligen ihop! I startlistan stod det dock att Brisbane var 20 år gammal och e Amiral. Nja, det stämmer ju inte. Även KvK och Biggles såg ut att ha börjat komma ihop sig bättre. En fin ritt men tyvärr missar i ettorna. På ärevarvet visade dock Biggles att han kunde byta en hejdundrandes massa i varje:D.

Den stora överraskningen var iofs mest det mycket fina vinnarparet Joachim Thomsen och Akeem Foldager! Vilken häst till att röra sig, allt flöt i programmet och det såg väldigt stabilt ut. Tror dessutom att många jublar över den välundersatta piaffen:). Nöjdast idag var Akeem Foldager när han på lång tygel skrittade ängs läktaren efter programmet och stolt spanade upp på publiken som om han ägde världen. Ryttaren släppte båda tyglarna och pekade på sin häst för att verkligen påtala att det är hästen som är fantastisk-härligt att se! Gladast idag var nog ryttaren själv när han på ärevarvet tog av sig hatten och galopperade runt och visade upp sin nyblonderade frisyr;).


I sjuårsklassen var det ingen överraskande seger för Isac. Han är verkligen magnifik! Jag är dock mycket besviken över att Stamina inte kom til start i Falsterbo. Hon hade allt kunnat ge Isac en rejäl match!


Efter sjuårsklassen satt vi huttrande kvar på läktaren för att få se Isabell Werth trimma och så ville jag förstås se Scandic och Patrick. Isabell var en fröjd att se rida!! Hon arbetade mycket piruetter och sen red hon vissa programdelar med passag/piaff. Hon red så mjukt, trevligt, dynamiskt och varierat att Tinne som kom efteråt såg ut som ett fantasilöst ridskolebarn. Isabell la in många skrittpauser, berömde friskt och gav sin häst en mycket fin upplevelse på tävlingsarenan. Det gjorde förstås Tinne också, men det var en markant skillnad i hur dynaiskt Isabell red-hur hon ändrade på sin häst och gav den pauser i jämförelse med Tinne. Favourit såg förstås fin ut-men problem i piaffen verkar vara här för att stanna.

Inte blev nån Patrick och Scandic heller:(. Patrick satt fast i Malmö och Scandic skrittades några varv av hästskötaren för hand. Scandic så ut som king of the world och han vet hur bra han är!


Ingen shopping för mig idag (mer än våfflor:D). Imorgon ser jag fram mot Riders Challenge där ryttarna blir Patrick, Isabell och Minna-yey!!

Av My Jeppsson - 12 juli 2012 20:44

Jo det finns ett och annat mysterium under årets upplaga av Sveriges största och mest prestigefulla tävling.


Mysterium ett: Falsterbo har med Ulla Håkansson s hjälp (antar jag eftersom den bär hennes namn) byggt en stor bra läktare till dressyren under tak. Varför gnuggade inte någon till geniknölarna under bygget och gjorde en anordning så att högtalarna hängde från taket istället för att stå mitt för synfältet för oss som betalar (dyrt) för att sitta på denna nämnda läktare? Idag har jag nämligen sett betydligt mer av dessa fula högtalare än vad jag sett halvpiruetter.


Mysterium två: Falsterbo är som nämnt Sveriges största och mest prestigefulla tävling. Varför i hela fridens nman har de inte dubbelcheckat så att tekniken fungerar?? Varken igår eller idag har enskilda dommarsiffror presenterats på jumbotronen:(. Jag må vara en rätt stor dressyrentusiast men jag dristar mig och säger att dressyr kan bli lite, hmm, tråkigt oavsett hur bra ekipagen är:o. Med löpande domarsiffror blir tävlingen mycket mer intressant, informativ och lärorik! Men alltså vi som sitter på läktaren har trots allt bara betalat för att vara där, så vi får väl mest vara tacksamma över att det finns en hästrumpa att glo på öht.


Mysterium tre: Biljetterna-igen. Varför finns ingen möjlighet att köpa ett entréband för hela veckan? Jag kan liksom inte riktigt förstå det. Det går att göra på vartenda festival så varför ska Falsterbo göra det så hima svårt för oss som ska dit nästan varje dag? Vi ska ha biljetter för vartenda dag och även för vartenda gång vi ska upp till läktaren. När jag idag skulle upp på läktaren så hade en annan person fått problem. Funktionären vid entrén hade inte uppmärksammat att de rev fredagens biljett ist för torsdagens. Där stod nu en hel familj med rivna fredagsbiljetter och kom förstås inte heller upp på läktaren. Jobbigt.


Dessa logistiska Falsterboproblem till trots (och regnet med tillhörande ilvind rakt in på läktaren) har det varit en dag med fin ridning, vackra hästar och mer shopping:D. Vad det gäller hästarna fastnade Rausing mest på näthinnan! Den killen ägde verkligen banan, han såg så självklar ut och trots all sin energi och tryck utstrålade han ett mycket självsäkert lugn. Sannolikheten att han kommer stanna i landet känns mycket liten. 

 I sexårsklassen blev jag jublande glad över min favorit Charles tredjeplacering! Trodde aldrig han skulle kunna putta ifrån sig en stjärna som Sir Donnerhall II! Men Charles visades mycket fint och gjorde ett jättefint program med härlig energi. SD II såg faktiskt lite mindre färdig ut för klassen.


Än igen tänker jag häda i dressyrkyrkan och sticka ut hakan och säga att det är nästan lite skönt att Janne B inte är med i år. det har blivit så tröttsamt att år efter år se honom få ett och femtio gratispoaäng bara för att han är Janne B med hela dressyrsverige. Onekligen har han ridit mycket fina hästar men jag ställer mig tveksam till att de faktiskt varit förtjänta av sina poäng alla gånger.



Måste rapportera årets shopping också:D!


Två schabrak med lite reklam:p. Equitheme och equiline

 


Eskadronpaden:

 


Equiline 300:- (var ju tvungen att köpa ett vettigt hoppachabrak också nu när ponnyn lär vara för fet för dressyrsadeln...)

 


Ett Glengordonträns som med tyglar kostade 400:-! Köpt pannbandetet hos Charlies, som tja kostade lika mycket som tränset...

 


Och så hittade jag denna söta Pikeurtröja för halva priset:D!

 


Det var det hela för torsdagen:)


Av My Jeppsson - 11 juli 2012 23:58

Då var första dagen i Falsterbo över! Jag var natrligtvis sent ute och hamnade i kö både i Ljnghusen och i entrékassan. Why oh why lyckas dom ALDRIG göra ett smidigt entrésystem för att köpa biljetter?? Med alla dessa årens erfarenhet borde det väl inte var så himmelens svårt att dels organisera upp köerna och förslagsvis ha en kassa för endast entré/läktarbiljett för den aktuella dagen och en kontantkassa. Jag frågade nämligen i den kassan jag till slut kom fram till idag vad det var som tog sådan tid-och tydligen var det för att det var så många alternativ (entré/läktare/hopp/dressyr eller båda) och det tog lång tid att klicka på datorn. Hmm, jag trodde inte att det var Samhall som skötte biljettkassorna.


Till slut kom jag iaf in och fick se lite sexåringar. Och vad ska man säga? Vet inte om det är ett mellanår, men jag var inte så hemskt imponerad av kvalitén på hästarna. Dessutom så hade inte 90% av hästarna varit där utan proffs i sadeln. man såg att många av ryttarna verkligen fick jobba för att få hästen att hålla takten/hålla sig på mattan/gå på tygeln/skritta osv osv. En mycket positiv överaskning för mig var hästen Charles (Bocelli-Chapman). En ganska ordinär fux som naturligtvis rörde sig bra-men inte så flashigt som en del andra. Men hela ritten var jämn och jag gillade verkligen hästens uppsyn och framförallt hur avslappnat den skrittade ut från banan-att jag gillar snälla hästar är knappast en hemlighet:D! Blev mycket glad över att han knep sista platsen i finalen:). Däremot var det mycket ojämna domarsiffror på honom... 6 procentenheters skillnad är inte okej. Men kollade man bedömningarna var det uppenbart att den ena domaren premierade fina jämna ritter medan den andra verkligen gillade mycket gång och verkade ha överseende med både det ena och det andra:/.

Lite tråkigt att Jessica Andersson missade just den platsen för att hon glömde programmet. Det var en fröjd att se hur mycket hon berömde sin mycket fina häst under programmet:).


Jo och så shoppade jag förstås. Schabrak är lite av ett gift:D! Köpte inte ett, inte två utan tre stycken.. En lila Eskadronpad för 150:- (ord.pris 659:-), ett vitt Equiline för 180:- (499:-) och ett marin Equitheme för 125:- (249:-). Känner mig rätt nöjd jag! Sökte lite efter ett träns med remontnosgrimma också-och det är banne mig helt omöjligt att hitta! Framförallt när jag vill ha en lite smalare nosdel så ponnyn inte försvinner i tränset:/. Kommer också köpa ett pannbande med stenar-men kan inte bestämma mig för vilken färg på stenarna-åh dessa problem:D!!

Av My Jeppsson - 10 juli 2012 20:51

...hingst som gång på gång visar vilket otroligt fantastiskt psyke han har! Det är urfina Luxus CML 1246. Jag har sett honom ett par gånger live och även följt hans uppväxt på Buke. Han ser alltid lika positiv och trevlig ut och trots att han rör sig mycket bra och att han kommer bli en superfin tävlingshäst så ser han alltid lika sansad och trevlig ut. Den enda dressyrhingst jag hade velat använda om jag haft ett sto kvar:). En annan halvblodshingst som iofs också verkade ha ett ljuvligt temperament är Belamour. Numera hos en ung norsk ryttare.


Vad det gäller marknaden för just snälla men ändå talangfulla dressyrhästar torde den vara mycket bra. Det är inte bara den gemene svenska hobbyryttaren som vill ha dom, utan även de amerikanska ryttarna. Den amerikanska marknaden borde vara en guldgruva! Oftast så verkar många amerikanare rida hellre än bra, så det viktiga är att förutom att hästen ska trava vackert och gör fina galoppombyten ska den vara snäll och helst ha en vacker färg;). Hahaha, alla swb-uppfödare tycker att jag är precis locko-har kommer jag och tycker att de ska avla på snälla hästar och dessutom tänka på vilken färg de ska ha:D. Färgavel är ett mycket flt ord-för sånt håller visst bara oseriösa på med. Tja säger jag, de som gör det får ofta lättare sålt på sina halvbra ungar än de som står med en brn unge utan tecken som travar som en älg i mossen.


Så det är förstås upp till var och en om de vill avla för den lilla procenten som utgör proffs och tävlingsryttarna, eller om man vill avla för hobbyryttarna som utgör den allra största delen av marknaden. Båda marknadsdelarna ger sig utomlands för att söka hästar, så det är nog allt på tiden att SWB hittar en egen nisch. Varför då inte låta nischen vara en ridbar häst för ALLA? Tyskarna har sin typ av dressyrhäst och holländarna har sina superelektriska monster. SWB vinner inget på att apa efter-man måste våga stå på egna ben och sticka ut!

Av My Jeppsson - 10 juli 2012 18:23

Nu var Falsterbodressyren äntligen igång! Även om jag sitter på tåget så fungerar det utmärkt att följa femårsklassen via Equipe online:). En vän på plats rapporterade också om Sohn der Sonnes milt sagda frispel på banan. Det började med att han redan på framridningen stod och visade magen och när han väl kom in på banan kom han lika fort ut från den. Tydligen är det riktigt jobbigt äder nere på Falsterbo med mycket blåst. Det känns dock som en lam ursäkt eftersom de andra hästarna klarar av det:/. Jag tycker iaf att en godkänd hingst som dessutom fått 9-9 av testryttarna på bruksprovet ska klara av att det blåser lite i öronen. Redan på bruks stod han iofs på bakbenen-men sådant vägs inte in i bedömningen av ridbarheten eftersom testryttarna vill känna att det finns kapacitet och för proffsen spelar det då tydligen inte så stor roll om hästen ibland går i luften. Men i en situation som i Falsterbo så tycker jag återigen att det ÄR ett problem.

Problemet ligger väl egentligen i definitionen av "ridbarhet". För mig är en ridbar häst arbetsvillig, lättpåverkad, positiv med mycket energi utan att vara dum. Denna definitionen verkar dock inte stämma överens med vad proffsryttarna vill ha. Vilket jag naturligtvis kan förstå-det krävs enormt mycket energi och kraft för att en häst ska orka gå ett GP-program som till exempel Valegros otroliga kür. Emmelie Scholtens sa i sitt föredrag i samband med årets bruksprov att om hon hade skrittat på lång tygel på sina talangfulla hingstar så hade det varit med livet som insats. Det svenska halvblodet går förstås mot en het prestationsinriktad avel, men för vem? Vilka mer än proffsen ska rida dessa hästarna? Finns det någon hobbyryttare som ens tycker att det är okej att deras talangfulla häst står och fladdrar med frambenen i luften bara för att de ska kunna rida en flashig ökad trav? Vill folk verkligen inte kunna rida t på sina hästar avslappnat utan fara för liv och lem?


Då och då rapporterar Ridsport att antalet importhästar ökar. Ja, men är det så konstigt? Om vi premierar hingstar som bara proffsen kan rida på bruksproven, då är det väl inte märkligt att hobbyryttarna letar efter något annat att rida på? De spanska hästarna ökar i antal vilket jag verkligen kan förstås. De verkar ha en härlig energi att rida på, bra samarbetsvilja, förmåga till samling och framförallt mycket trevligt temperament.


Själv tänker jag aldrig mer skaffa mig ett halvblod. Jag vill ha en häst/ponny som jag kan göra allt möjligt med. Som att skritta i skogen barbacka och ändå kunna tävla upp till msv dressyr. När jag väl ska köpa något eget (vilket jag gärna hade gjort redan igår:D) så är jag väldans sugen på en welsh cob:).

Av My Jeppsson - 9 juli 2012 18:50

Jag fick min första häst när jag var fjorton år. Inte riktigt helt rätt häst kanske, Tjitjo var ett litet 4-årigt halvblod på 155 cm e Tabac-Lambert-Falstaff. Hon var väldigt söt men i övrigt ganska ordinär. Jag visade henne själv på kvalitén (i Jofahjälm och plaststövlar:D) Jag hade verkligen ingen aning om vad för nåt vi gav oss in på:D! Med tiden växte vi ihop mer och mer men varje år åkte jag av ett par gånger när hon vände på en femåring för att hon såg ett löv/en sten/en blå blomma eller nåt. När Tjitjo akut fick avlivas efter tio år tillsammans då hon hade rymt från betet, sprungit igenom ett lågt vajerstaket och skurit upp båda sina framben riktigt illa kändes det som om något fattades mig.


Tjitjos speciella bläs;

 


På skolmästerskapet-00, där vi kom trea:

 


 Tack och lov hade jag hennes dotter Tetris kvar. Tyvärr gick väl inget med Tetris någonsin som planerat. Redan som femåring hittades en hörnstödsfraktur och sen blev det en lång följetong ned operation, vila, behandlingar, mer vila osv. Mellan vändorna hann vi rida i omgångar, men det blev ju aldrig särskilt bra och det var alltid en massa special.


När Tetris fick somna in förra året bestämde jag mig för att nu skulle jag ha en ponny! Jag fick aldrig några ponnyår mer det lilla jag red ponny på ridskola och nu ville jag ta igen det! Eftersom jag inte hade råd att köpa något så satte jag ut en annons att jag ville låna en talangfull gångartsponny för att sikta på ungponnychampionatet i dressyr. Nu är visserligen finalen alldeles för långt bort härifrån, men jag tycker att den är ett bra mål:). Jag fick många svar av varierande kvalité men fastnade till slut för tre olika ponnier. Två connemaror e Juno Rory och en ridponny e Valdo. Ridponnyn var fin men jag var lite lurig på ägaren, den ena connemaran hade föl vid sidan och jag kunde inte få henne förrän i december (detta var i september). Då återstod Barbir som egentligen var för liten på sina 136 cm. Men hon stod så bra till i Skara att jag kunde skicka en vän att titta på henne. Hon fick väl godkänt och framförallt tyckte hon att ägarna var riktigt bra och sunda människor. Det känns verkligen mycket viktigt när man lånar någons häst! Kommunikationen med ägaren måste fungera.


Så jag for 60 mil ner till Skara och hämtade lilla ponnyn. Hela vägen hem stod hon som ett ljus och jag blev så glad över att hon var så himla trevlig. När vi kom igång och började rida blev jag ännu mer såld på henne! Hon var inte utbildad alls, men efter ca 5 gånger på banan hittade vi både styrförmåga och form. Jag har verkligen aldrig tyckt det varit så roligt att rida som nu när jag haft Barbie! Alltid positiv, aldrig tramsig och dum, tittar inte på något-vilken skillnad från dessa knasiga halvblod jag haft!


Vår första träning:

   


Idag så hämtade jag henne i hagen och skrittade barbacka bort till veterinärstation och tillbaka. Hon har vilat i två månader, är riden i mindre än ett år och uppför sig ndå helt perfekt! Kan man bli annat än kär?


När jag kommer hem från Fasterbo så ska jag prova sätta igång igen. den elaka luftvägsinfektionen hon fick i början av maj är förhoppningsvis äntligen utläkt. Åh vad jag längtar efter att få börja träna igen och hoppas att vi hinner med lite tävlingar i höst:). 



Presentation

Hollywood Barbie Q

 

  f-07

e: Juno Rory-Carnaby Patrick Hooligan

 

Barbie är en vacker connemaratjej som jag haft sen september-11. När hon kom var hon inte riden så mycket. Nu utbildas hon med målet att vi ska tävla msv:b. Det är fortfarande hennes uppfödare som äger henne och när hon är tillräckligt meriterad i sporten ska hon bli avelssto på heltid. Hon är en riktig kalasponny som gör en glad varje gång man rider med sin fantatsiska arbetsmoral och härliga gångarter.

Juno Rock n Roll

  f-09

e Juno Rory-Carnaby Patrick Hooligan

 

Min alldeles egna ponny som jag köpte augusti-12. Fick 9/9 på treårstestet för sin hoppning och belönades med hoppdiplom. Sen Juno kastrerades, vintern-13, har även hans gångarter utvecklats en hel del då han blivit mycket mer avslappnad. Målen med Juno är inte riktigt klara utan vi tar utbildningen i den takt som pasar honom. Han ska iaf tävlas både i hoppning och dressyr i framtiden.

Tetris M

  2001-2011

e Quite Easy-Tabac

Min vackra alldeles egan uppfödning, dotter till min första egna häst Tjitjolina, som efter en fem år lång kamp med långa viloperioder tyvärr aldrig blev fräsch efter en liten krossfraktur i sitt ena bakben.

 

Senaste inläggen

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3 4 5 6 7
8
9 10 11 12 13 14 15
16
17
18 19
20
21
22
23 24
25
26
27 28
29
30 31
<<<
Juli 2012 >>>

Arkiv

Fråga mig

2 besvarade frågor

Sök i bloggen

RSS


Skapa flashcards