Ja det kan man lugnt säga att jag är... Idag har jag därmed inte hunnit rida Juno på banan som jag hade tänkt. Däremot hat jag skrittat en barbackatur på Barbie som förberedeslse inför morgondagens klubbmästerskap i dressyr. Ska rid L:B1 och red igenom programmet igår. Kändes sådär. Det som var bra var galopplängningarna och upptagen det som var dåligt var näsan i bogen. Hann iaf putsa allting. Känns ite meningslöst dock eftersom vi kommer att vara täckta i lera efter att ha skrittat ett varv runt banan. Hopplöst med allt regn.

Förutom att jag ska tävla både lördag och söndag ska jag jobba fredag och lördagnatt. Jag tycker ofta sånt är en bra idé i teorin. I praktiken när klockan ringer och jag ska stiga upp efter att ha sovot fyra timmar tycker jag inte att det är en lysande idé- Alls.

Bråttom bråttom, ska kasta i mig en Gorbypirog och sen ut i taxin!

Detta blogginlägget är väldigt tillägnat avdelningen "jag läste på Bukefalos" och kombineras med unghästar. När jag skaffade Juno uppmärksammade jag förstås trådarna på Buke som handlade om hästar i samma ålder. Det är väldigt intressant och kul att följa andra som har lika gamla hästar och deras framgångar och utveckling. Är aktiv i en likadan tråd med jämngamla hästar till Barbie, och den tråden gillar jag. De flesta av oss där känns som om vi är "på samma våglängd" sas. Men med treåringarna blev det lite annorlunda.

Det finns tre trådar under tre olika underrubriker-avel, ridning och en bildtråd gnägg (gnägg är det tramsiga namnet på lite oseriösare trådar). I avelstråden finns de som fött upp och ridit unghästar i ganska stor utsträckning. Här fostras de "okunniga" med hård och fast hand (och inte så sällan en rätt otymplig och plump hand). Att unghästarna ska få ordentlig vila och inte jobbas ihjäl är en riktig stöttesten. Med all rätt. Men så finns ju avarterna på de andra underforumen... På ridning berättas det om treåringar som gör sidvärtsrörelser och skolor(!). Det ska tydligen vara okej eftersom det bara är några steg. Det där med rakrikting aint no big thing där inte. I bildtråden på gnägg visas det glatt upp bilder på treåringar med lika gamla barn på ryggen... Skräckexemplet är treårig häst med ett ungt barn på ryggen-barbacka och i grimma. Jag kunde förstås inte låta bli att påtala idiotin i detta men det är tydligen jag som är dum. För vad spelar bett i munnen för roll egentligen-jag åkte ju i backen iaf på min häst trots bett i munnen. Logiken är lysande.

Att ha unghäst är ett extra stort ansvar. Det är då man lägger grunden för hästens hela framtid. Arbetet måste vara avvägt så att den blir hållbar, det måste vara upplagt så hästen tycker det är roligt och du måste vara konsekvent  så att hästen inte blir odräglig och hittar på dumheter. Det är inte lätt med unghästar! Som ägare blir man lätt lite överambitiös, man vill förstås mycket och det är lätt att glömma att hästar har en mycket liten hjärna och vi ger den mycket information att processa på mycket kort tid.

För Junos del handlar denna första period av arbete om att han ska vara befäst i alla tre gångarter med ryttare på ryggen. Jag hade först en fåfäng tanke om att det skulle vara klart till, eeh nu:p. Som sagt-det är lätt att vara överambitiös:D. Efter de första tre uppsittningarna blev det ett uppehåll då jag väntade på sadel. Det var ju inte så lyckat att rida i dressyrsadeln uppenbarligen. Då tömkörde jag och styrningen sattes aningen bättre. Efter att sadeln kommit har jag ridit ytterligare fyra gånger. Två vändor i skogen och två på banan. Han jobbas endast två-tre gånger i veckan. Övriga dagar går han bara i hagen och vilar den lilla hjärnan. Min förhoppning är att vi ska klara av att galoppera både i skog och på bana innan oktober är slut. Sen får han vila tills efter jul typ-då hoppas jag att snön ligger så det går att rida här!

Under nästa arbetsperiod är det framförallt formen som ska jobbas på samt kondis och styrka i skogen. Bruksprovet ligger i slutet av mars och jag vill ha in minst två veckors vila innan dess också. Sen så måste vi också fara till ridhus så att han får löshoppa ordentligt igen ett antal gånger innan bruks. Men om det inte känns som at han hinner bli färdig väntar jag att visa tills han är fem år istället. Då får han dessutom gå det långa provet med testryttare vilket jag egentligen tycker är mer intressant (och vansinnigt mycket mer nervöst:D). Blir kanske så att jag till nästa år enbart satsar på kvalitén och visar på premiering på sommaren. Har inte heller satt mig in i ponnyaveln vad som gäller med godkännande på prestation-får väl ta att göra det.