Okej energin tog sig lite under kvällen. Var allt lite duktig och har lyckats dammsuga och skura badrum. Pysslade lite med ponnierna också och har bla friserat man. Jag slutade rycka man för många år sen. Detta för att jag efter att ha ryckt min gamla Tjitjo ställde mig och skulle fläta ner manen och såg då att hon blödde i hela mankammen:/. Det känns rätt onödigt att utsätta hästarna för det. Dessutom tycker jag numera att en tjock man som är snyggt klippt är ursnygg! Dessutom blir det absolut snyggast knoppar när manen är riktigt tjock:).

Det är dock lite knepigt med ponnyman. Om de ska visas på premiering för rasdomare så ska egentligen connemarorna ha lång oklippt man. Juno skulle säkert gynnas av det på bruksprovet som flört till den engelska rasdomare som troligen kommer att vara där. Men jag fixar det inte! Båda två är dessutom främst sportponnier och då får de vara friserade där efter. Lång man är dessutom väldigt opraktiskt. Man ser inte halsen när man rider, det går inte att se hu pass böjd/ställd hästen är och det trasslar dessutom i tyglarna. Nä usch för lång man!

Barbieman, när den ser okej ut:

Energinivån har under helgen verkligen legat på minus. Humöret likaså. Nu är det väl ändock dags att ta sig upp ur eländet och ta tag i allt. Lägenheten ser katastrofal ut och det behöver städas vansinnigt badly. Allt som oftast känns livet väldigt mycket bättre när allt är välstädat. Det är bara att få tummen loss som är så svårt.

Det som dessutom sitter som ett plåster som stör på humöret är de problem vi har i stallet. Någon har varit där upprepade nätter och har varit på en av hästarna i stallet. En natt har dom troligen slagit henne på en järnbalk... Fanns tydliga märken på hästen samt svullnader på tre olika ställen. Nästa natt har de klippt av en del av hennes svans. Det känns extremt olustigt att detta händer! Det är också väldigt konstigt att de går på just den hästen? Hon är uppenbarligen utvald av de sex hästarna i stallet. Eftersom hennes ägare kan vara en av de snällaste och mest vänliga människor jag vet kan jag inte förstå varför någon väljer att ge sig på just hennes häst. Det sjuka är att jag på något sätt hade kunnat se ett samband med det om någon varit på mina hästar. Jag säger och gör saker jämt (känns det som) som trampar folk på tårna.

Usch. Nej det här blev inte den energifyllda dag jag hoppades på.