I samband med att jag skrivit här på bloggen, fejan och buke om Junos hälta får jag massor av tips och tankar kring hans hälta. Det är något jag verkligen uppskattar då fler ögon ser mer helt enkelt. Bland både mina vänner på fejan och folket på buke finns det massor av samlad kunskap.

Vill dock klargöra lite tankar jag själv har kring den uppkomna hältan. Kortfattat tror jag som sagt inte att knälederna är den primära hältorsaken. Det inte sagt att det jnte kan vara så-hur bra hade inte det varit att han blir helt fräsch på den här behandlingen? Det om talar för detta scenario är också att han alltid har visat svaghet i bakknäna eftersom han haft förmåga att tappa bakben i skritt i nerförsbackar, haft dåligt påskjut och att Barbie (som ju är helsyster) också har lite svaga bakknän. Det kan ju också vara så att svagheterna inte sitter hos hästarna utan att det är mitt sätt att rida som frestar på bakknäna extra. Som ryttare måste man vara medveten om sina egna brister och att man förstås sliter på hästarna.

Det som talar emot knälederna som den primära orsaken är att han knappt är riden. Han vilade hela november, skrittades december och halva januari och reds sedan fram till hältan endast i skogen med mest skritt under passen. Han är en ung ponny av en ras som absolut inte är benägna att få denna typen av åkomma.

Naturligtvis kommer jag att göra allt jag kan för att Juno ska bli fräsch och fungerande. Men i dagsläget är det inte aktuellt med behandling av kiropraktor eller equiterapeut. Mest för att det inte finns någon sådan knuten till kliniken eller någon annan som jag känner så pass stort förtroende för att släppa på min häst som är under behandling. Hade jag bott kvar i Skåne hade jag åkt pronto till Lars Jeppsson-den mannen är magisk!

Inte heller är klinikbyte aktuellt. Jag har allt förtroende för min veterinär och vår dialog är bra och rak. Han försökte vara lite pedagogisk idag och sa att "hästar skadar sig faktiskt i hagen". Då vart jag lite tvär eftersom jag är av åsikten att folk som säger så om sina hästar som har ledinflammationer helt enkelt rider som skit, men vågar antingen inte erkänna det eller saknar helt självinsikt.

Om vi vid fortsatt utredning skulle köra fast kommer jag troligast köra till mer specialiserad klinik på höga hältor i de mer södra delarna av landet. Den andra kliniken här uppe här jag hört lika mycket negativt som positivt om vilket gör att jag hellre kör till nån fancy klinik med enbart positiva omdömen söderöver.

Idag så har vi då fortsatt med utredningen av Junos hälta. Började sådär eftersom han var i princip mer halt nu än innan. Himla märkligt med tanke på att han vilat i fem veckor. Mögel liksom. På böjprov fick han en hög reaktion på just höger bak vilket är mer än han fick förra gången. Iofs bra, men det känns märkligt att vilan inte gjort honom bättre.

Hursomhelst bedövades höger knäled bak och det släckte där, men trollade fram reaktion på vänster istället. Båda knälederna röntgades och det fanns en liten anmärkning på vänster där patellan satt lite långt ut åt sidan. Det kan vara orsaken till att han är lite svagare åtminstone på den sidan eller så kan det bara vara att han stod konstigt när bilden togs.

Summan av dagens besök är iaf att båda knälederna bak blev behandlade mer kortison. Jag är jätteskeptisk till att knälederna är hela historian. Juno har gjort så himla lite-i synnerhet nu innan han blev halt. Två månaders uteritt med 70% skritt borde trots allt inte ge dubbelsidiga knäledsinflammationer hur dåligt man än rider. Det känns alltså inte rätt, men eftersom han ändå hade reaktioner i knälederna skulle de sjävklart behandlas ändå.

Återbesök om tre veckor. och tills dess ska han bara gå i sjukhage. Det kommer inte bli populärt.