Det har verkligen varit mycket att göra den senaste tiden. Hästar som ska ridas, häst som skadar sig hela tiden och ett jobb som ska skötas i kombination med tävling på helgen. Senaste helgen blev milt uttryckt en prövning. På fredagen skulle både Barbie och Bello ridas. Bello drog av sig en sko innan i veckan så jag hade inte ridit honom sen senaste tävlingen. Passet kändes allt annat än bra och jag försökte in i det sista att byta klass till LB istället. Men icke-det fanns ingen plats. Naturligtvis skulle det skitiga monstret även tvättas. Det finns en gräns för hur mycket smuts hans färg kamouflerar. Barbie kändes däremot mjuk och lösgjord.

Jobbade sen fredagnatt, men fuskade lite och körde hem vid ett. Inte särskilt mycket folk i rörelse ändå vilket gör jobbet mycket tråkigt (och liven på både Pet Rescue och Candy Crush tog slut). Lördagen började tidigt och jag var i stallet vid halv sju och en stund senare bar första rundan till Njurunda av med en stallkamrat som skulle starta LBn. Det visade sig att jag inte är nån höjdargroom eftersom vi åkte från både kavaj och plastrong. Så på plats fixade jag lånekavaj och fick köpa en plastrong av den Butik Quse som brukar finnas på alla tävlingsplatser-en räddning i nöden!

Tillbaka till stallet för att göra iordning prickigt djur. Han var lugn som en filbunke vilket förstås kändes bra. Däremot var känslan för att gå in och rida LA måttligt roande eftersom jag knappt fick stopp på honom dagen innan. Sen bar det för en andra sväng av till Njurunda och även på plats var Bello väldans lugn. Tills vi kom in i ridhuset och framridningen. Oj oj, vad ensam han kan känna sig. Då fanns det ändå en annan häst där inne. Jobbade med att verkligen få honom framför skänkeln med massor av övergångar och red mycket skänkelvikningar för att hitta bjudningen där i.

Tyvärr hade vi oturen att vara första ryttare efter en paus i klassen. Så när vi kom ut i collectingring var vi het ensamma uta en häst i sikte. Det är ite riktigt Bellos melodi och han började förstås fara om kring en del. Men han kom faktiskt tillbaka relativt fort på hjälperna och när vi kom in på banan var ridbarheten så bra som den kan vara. Travprogrammet kändes bra och vi fick en del sjuor och en åtta på ena travvolten. Efter skritten var det svårt att få tillbaka honom i synnerhet eftersom galoppen är vår svagaste del. Men förutom att vänsterfattningen var dålig (fattade kors, men bytte rätt) var det ändå okej.

Slutet är jag ändå allra mest nöjd med. Hade honom super framför skänkeln i sista uppridningen! Han var spikrak, gjorde en kalashalt och stod kvar på tygeln genom hälsningen. Belönades med 8,5 och 8! Det känns så bra att veta att dessa kvalitéer finns! Vi red på 62,4% vilket jag är jättenöjd med. När galoppen blir stark kommer poängen gå upp betydligt dessutom.

...och så var det tillbaka till stallet. Ut med Bello i hagen. Jag hann hem för att äta och ta en powernap för att sen åka tillbaka till stallet och göra Barbie klar för hennes start. Sen bar det till Njurunda för tredje gången och Barbies start i MsvC1. Hon kändes bra och mjuk på framridningen och jag var kalasnöjd med galoppen. Skolorna är dock inte jättebra, men hittade lite känsla och flyt stundvis. I collectingring tappade jag först lite konceptet men när Ina dök upp skärpte jag till mig och det kändes lite bättre.

Inne på banan kändes det kalasbra! Barbie ställde upp så himla fint! Skolorna blev förstås lite ojämna i kvalitéen, men vi plockade ändå lite sjuor här och var. Jag var också jättenöjd med galoppdelen eftersom den förvända numera känns så himla säker. Känslan i de enkla bytena var bra-men tydligen fallerar min känsla där eftersom jag inte visar skritten ordentligt. Kan skylla på min oerfarenhet i klassen... Hursom var det ett jämnt program och visat på den nivån vi är för dagen.

61,3% och nånstans i mitten av startfältet blev resultat vilket förstås är helt okej. Men jag måste erkänna att det stör mig att vi inte var 0,7 små enheter bättre. Men det kommer med styrkan är min tröst. Nu rider vi ju MsvC på samma % som vi red LA på förra året, så utvecklingen är stadigt framåt.

Min lördagkväll fortsatte med att åka tillbaka med Barb, hem för att äta och ytterligare en powernap, tillbaka till stallet för att ta in och kvälla och sen satte jag mig i taxin och jobbade resten av natten. I söndags var jag trött.