Rätt ofta kallar jag mig själv dressyrtant. Det stämmer nog inte så himla bra ändå har jag insett. För det jag gör allra mest är att rida i skogen. Ffa galoppera i skogen och skritta på steniga offraodstigar. Jag tror inte riktigt det är så de flesta dressyrtanter motionerar sina dressyrdjur. Nu vore det kanske synd att kalla mina ponnisar för regelrätta dressyrdjur för den delen.

Så nä, så mycket dressyrtant är jag inte. En alldeles vanliga hobbyryttare är jag och det är faktiskt himla skönt. Då kan man, som idag när regnet kommer med täta och intensiva skurar tvätta en massa och blogga lite istället för att vara ute och rida. Det blir en extra vilodag för hästarna vilket inte är någon större katastrof.

Båda hästarna går för närvarande kalasbra. Juno ger en alldeles underbar ridkänsla och blir bättre för varje ridpass. Formen är stadig och bäst av allt är att han verkligen tar skänkeln framåt nu. Utan det spelar det liksom ingen roll hur  man rider. Hästen måste gå framåt annars har man inget att rida på. Ser det alltför ofta att ryttare sitter och rattar hästarna i munnen utan att hästen öht svarar framåt för skänkeln. Jag får kämpa för att stoppa mig från att skrika FRAMÅT rakt ut.

Ja ja, hursom har Juno fattat att han ska gå framåt och allt blev plötsligt så mycket enklare. Nu kan han tom tagga till lite när vi nöter lite galoppfattningar-älskar känslan! Alla pass vi rider på banan tar vi oss över bommar i någon form. Cavaletti eller små upphöjda "hinder" på 40-50cm. Han går på banan kanske en dag i veckan och resten lir skogsridning. Han har inte fastnat med patellan på morgonen på jättelänge och han verkar mycket stabilare i bakknäna nu.

Barbie känns också jättefin! Har tränat för GP och jobbat med att hitta mer tryck och framåtkänsla i alla sidförande rörelser, blev rätt bra. Överlag har jag blivit mycket nogrannare med att hon ska vara framför skänkeln hela tiden i allt arbete. Jag blir lätt rätt lat och bekväm när jag rider henne eftersom hon går snällt och sött och böjer på nacken. Har blivit ganska stor skillnad i kvaliten på vardagsarbetet känns det som.

I helgen är det tävling för Barbie och Bello. Barb ska gå LA4, hade egentligen anmält till MsvC2 men bytte klass för det kändes bättre i magen. Sen har vi två tävlingar kvar och det blir MsvC1. Bello ska gå LB2 och jag hoppas på samma avslappnade känsla han gav på Jättendals tävling.