De senaste två dagarna har båda hästarna varit riktigt pigga och fina. Barb är så pigg ute att hon busar och skuttar. Tycker att det är så kul att hon har all den energin och att hon är så glad! Red i ridhuset igår och det var inte vårt bästa pass eftersom jag har så svårt att fokusera när det händer mycket annat samtidigt i ridhuset. Igår var det träning på ena sidan och en ryttare som hoppade på andra sidan och så mig däremellan.

La arbetet på en nivå som jag kände lämplig och hade som mål att få henne mer reaktiv för sidförande skänkel och så red jag ganska mycket trav-galopp-travövergångar. En typ av övergång som jag alldeles för sällan gör insåg jag. Resultatet blir en riktigt fin trav så det var inte så tokigt. Fick till sidförande också och red några korta öppnor med jättefin känsla. Så efter förutsättningara var jag ändå väldigt nöjd.

Juno gick i ridhuset dagen innan och inledde med bästa travarbetet nånsin! Bra bjudning och jag kunde flytta undan bogarna i båda varven och hittade både en fin kontakt och en mer rak häst. La även fram upphöjda cavalettibommar på böjt spår som han tog sig an riktigt fint. Men galoppen då. Högerfattningarna är verkligen inte bra och nu när jag har honom rakare måste han verkligen komma under sig i fattningarna och det är förstås skitjobbigt. Juno är inget fan av sånt som är skitjobbigt. Fick jobba genom det och det var långt ifrån med samma fina känsla som travjobbet hade.

I veckan skickade min mams upp den heliga bibeln "Dressyr med Kyra". En fantastis bok om sitsen, hästens form och grundarbetet. För det är ju så; det finns inga genvägar. Det spelar ingen roll om en har som ambition att rida LB eller GP, grunderna måste sitta. Och med grunderna menar jag att hästen ska stanna på förhållningar och gå framåt på skänkeln. Det låter ju såååå enkelt. Det betyder inte att det är det. Kyra skriver bla att hästen måste direkt lära sig att gå för så små hjälper som möjligt för annars kommer hjälperna behöva blir grövre och grövre allteftersom en klättrar uppåt i utbildningen och kräver mer.

Det är bara grunder jag nöter i arbetet med ponnisarna, men ibland behöver en påminnas. Tex blev jag lite irriterad på mig själv igår när jag tog igenom att Barb blev snabbare på sidförande skänkel (med Kyras tips att använda spöt precis bakom skänkeln) och det funkade och hon flyttade mycket bättre än innan. Varför har jag inte gjort så innan? Där har jag suttit och tryckt och pressat istället för att ta genom det. Trav-galopp-travövergångarna (också ett tips från boken i hur man förbättrar travkvalitén) var också kanon att rida. Med Juno är det bara grundjobb där prio alltid är att få honom snabbare på skänkeln. Tyvärr funkar han inte riktigt enigt boken, men det tar sig framåt ändå.

Nu kommer hästarna få en viss ofrivillig vila i fem dagar. Jag verkar ha fått en förkylning samtidigt som jag jobbar långa pass både i natt, söndag, tisdag och onsdag. Så pållsen får gå i hagen. Känns iofs inte helt galet att de får lite vila. Båda har gått ordentligt och rätt bra, sen vilan i november, så en minivila är ganska inte så tokigt.

Båda hästarna ridna enligt planen för dagen. Barb har dressyrat i ridhuset. Hon kändes rätt bra men jag kände mig som en smörklick i sadeln. Bara halkade omkring och hade ingen kroppskontroll. När jag känner så brukar jag tänka på en sak Patrik Kittel sa på en clinic, nämigen att ibland känns det bara inte bra och då får en anpassa dagens arbete efter det och kanske bara träna på att rida lätt och rida hörnpasseringar. Back to basic mao. Så jag red på hela banan och på långsidorna gjorde jag tre 15 metersvolter så att jag varierade mellan ställning/böjning och rakriktning. Tänkte på takten och kontakten och det var det hela typ.

Gjorde sen samma arbete i galoppen men la in tempoväxlingar mellan volterna. Samlade på långsidan och red framåt i volterna. Jobbade även lite förvänd galopp på slutet och avslutade i en fin form i traven med bra kontakt och utsträckt hals. Hon blir lite mycket ponny när det blir lite jobbigt och hon tar gärna halvhalterna som tecken på att få stanna och sluta jobba. Det är svårt att hitta mellanläget i det på hade fin känsla på slutet iaf. Nöjd med helt jämnt munskum också.

Juno fick komma ut en sväng och han kändes pigg redan när jag red från stallplan. Det kändes riktigt bra! han har ju den senaste tiden varit lite snigel och dragit benen efter sig. Sen blev det lite spännande när vi galopperade i vägkanten och plötsligt dök en tillfällig stoppskylt upp. Ve och fasa! Fullständig tvärnit och sen vände han och jag hann bli lite rädd för att jag skulle åka av ifall han började ta fram arsenalen av luftsprång, så jag hoppade av så fort jag fick stopp på honom. Sen gick vi fram till denna vedervärdiga skylt, jag med skakiga ben och Juno med stoooora ögon.

Rätt fort insåg han att skylten inte var så himla hemsk, så då satt jag upp och red iväg igen. Inne i skogen var han ganska tittig så då vart jag lite irriterad och han fick galoppera på lite ordentligt en bit. Red hemåt med snäll trevlig ponny som skötte sig exemplariskt.

Hade en fundering om att rida en häst idag och låta den andra vila. Men fick inte tummen ur så båda får vila. Känns iofs lika bra att ta vilodagen samtidigt, är en ändå igång och rider en häst kan en lika gärna rida en till liksom. De senaste två dagarna har båda ridits ut och galoppat lite. Juno har känts ganska bra och Ellinor red honom igår. Barb känns otroligt pigg och laddad och det är tydligt att vinterna är hennes årstid. Hon är alltid som piggast när det är kallare ute.

Istället för att fixa med hästarna idag har jag tvättat och börjat göra övningsprov inför högskoleprovet i mars. Är tvungen att göra det igen eftersom det är så längesen sist att mitt förra resultat har gått ut (1.5). Måste läsa vidare (klart) nångång så det är rätt bra att ha ett resultat i ryggen. Men alltså provet har förändrats sen jag skrev det och inte till min fördel. Jag är ganska bra på ord och text vilket övningsresultatet även bekräftade (1.7), men jag kan inte räkna även om mitt liv hängde på det (0.0!! 4 rätt av 20). Heja mig.

Imorgon dressyrar jag med Barb och Juno får nog komma ut en sväng.

Det är alltid bra att ha en övergripande plan så en vet vad en jobbar mot. Känner att jag inte varit så himla tydlig med någon plan varken här på bloggen eller för mig själv ens. Vad är ens tanken med hästarnas jobb framöver? Här är det förstås enkelt att svara "befästa och stärka". Och det stämmer förstås. Men vad ska befästas och vad ska det vara tillräckligt starkt för att klara?

Med Barb känns framtiden lite osäker eftersom jag inte riktigt vet hur mycket tid vi har kvar tillsammans. Hennes ägare känner att det är dags att betäcka och eventuellt redan denna sommaren. Det har varit tanken hela tiden sen jag lånade Barb men allra helst hade jag förstås behållit henne och fortsatt utvecklingen på tävlingsbanan.

Planeringen under våren med Barb är åtminstone att tävla för att det är roligt. Hålla oss i LA och göra det så bra som möjligt. Vi ska fortsätta träningen som vi gjort här den senaste tiden. Mitt stora fokus är kontakten, att kunna länga ut formen och få igenom ställning och böjning mer ärligt genom kroppen. Det är arbete för hållbarhet främst men både formen och ställning/böjning kan förhoppningsvis hjälpa oss att få upp poängen inne på banan. Möjligen blir det nog allt nån liten hopptävling också!

Juno försvinner ingenstans men med honom tycker jag det är så svårt att göra en planering. Mest för att framstegen kommer i långsam takt. Men jag tror och hoppas att han främst ska få komma ut på hoppbanan i år. Har haft funderingar på att sätta upp någon tuff liten ponnyryttare på honom men helst vill jag kunna rida själv. Det stora hindret (höhö) för mig är framhoppningen. Jag tycker att det är en fullkomligt livsfarlig plats att vistas på. I synnerhet när jag sitter på en häst som jag inte är helt säker på hur han tänker bete sig. Om jag bara miljötränar hemma med hoppning och andra hästar så ska det nog gå bra. Redan nu är han betydligt lättare att rida med andra hästar i ridhuset.

Vad gäller planeringen i ridningen med Juno är det så tråkigt som vanlig enkel tjatig grundridning som gäller. Han ska bli enkel att rida i alla gångarterna i en stadig form och ta skänkeln framåt. Det är allt jag begär. Just nu blir det en period där han kommer att få komma ut mycket att galoppera och ha en liten paus från ridhuset. Han utvecklades jättebra efter vilan i november men har nu stannat av lite. Så lite ridhuspaus gör kanske lite nytta även om det förstås blir nåt pass därinne då och då iaf.

Som jag tidigare sagt så är grunden i all fodring en analys på höet så att en vet vad som fodras med. I höstas visade stallets analys på mycket blygsamt proteinvärde med 29 smbrp (vi hade en kvot på 3,4 så energin var rätt hög). Så jag gjorde en foderstat med en hel del extra protein eftersom jag ville ha upp kvoten till åtminstone 5,5 (optimalt är mellan 6-8 beroende på vad för häst det gäller). Det som hände när jag drog upp proteinet var naturligtvis att energin följde med till viss del, så jag fodrade med  ett ordentligt överslag. Kunde inte följa den först uträknade foderstaten eftersom de blev för feta, så fick minskat på proteinet och hade ärligt talat inte jättekoll på exakt kvot de senaste månaderna. Ibland får en bara fodra med ögonen även om det finns analys.

Min stallägare anade att den första analysen inte riktigt stämde, så hon samlade in hö från ännu fler balar och i veckan fick vi nya analyssvar. Och det var bättre! Senaste svaret visade smbrp på 42 och en kvot på 4,7. Yey! Så den foderstat jag haft senaste månaderna stämde ganska bra. Kvot på 5,7 och även om de fortfarande står på visst överslag tycker jag att ffa Barbie bara blir finare och finare i kroppen nu med mer träning.

Detta är foderstaten som de äter nu. Eller ja, den stämmer inte helt. Ingen av dom får så mycket som 0,5kg havre. Barbie får knappt 400gr och Juno ungefär hälften. De behöver verkligen inte havren enligt foderstaten. Men. Ridmässigt behöver jag den extra energin havre ger dom. Det finns ingen vetenskaplighet kring det här med att havre ger extra energi till hästarna, men jag tror att de flesta i praktiken har märkt hur havre ger lite extra turbo. På mina som inte är några elektriskt avlade dressyrdjur behöver jag den där extraturbon och jag tycker det funkar med väldigt små mängder dessutom.

Överslagen är som synes ganska stora ändå, men jag vill inte ha ett stort energiöverslag vilket bara höet ger, utan att proteinet följer med. Med bara energiöverslag och en låg kvot mellan energi och protein får hästen nada överlinje och stor buk. Så vill jag inte att de ska se ut. Nu har de fin överlinje även om de också har lite mycket mage... Den försöker jag jobba bort med mer träning.

Och så måste jag vara nogrann med att väga höet. Jag prytlar gärna i dom alldeles för mycket. De får hö fyra gånger om dagen (2/2/1,5/2,5). Juno får även ett kilo halm vid insläpp som han har att pilla i under natten. Barbie understår sig inte i att äta halm. Till våren när gräset kommer tillbaka kommer jag minska höet till sju kilo/dag. Då stämmer egentligen foderstaten bättre men jag tycker det känns så himla futtigt.

Lunchhö i hagen i veckan. Då var det -16 och idag är det typ +3. Galna väderomslag!

Ett bra sätt att kunna förbättra sin ridning om en inte har tillgång till tränare alltid är att ha någon som filmar. Det är otroligt nyttigt att se sig själv rida på film. Och lite plågsamt. Det är för min del superfrustrerande att se hur jag rider runt på för långa tyglar och inte alls använder innerskänkeln så långt fram som jag tror. Men alla har vi våra brister och målet är hela tiden att bli bättre och då får en vackert kolla på filmerna och lägga upp en plan för vad som ska förbättras.

Idag har jag således blivit filmad när jag red Barbie. Det är märkligt det där, så fort det är annat folk i ridhuset och därtill en kamera igång så försvinner liksom planen för vad jag hade tänkt med ridningen.. Det blir som att jag rider en liten skänkelvikning här, en liten övergång där, lägger en volt osv osv utan att egentligen GÖRA nåt. Det blir som varken hackat eller malet.

Men skit samma med alla ursäkter. Så här såg det ut idag:

Uppvärmning i trav lite sådär planlöst. Måste ha mer övergångar och tempoväxlingar.

Här fick jag ihop mig lite och red lite skänkelvikningar. Är nöjd med att jag faktiskt kom på mig efter första diagonalen och kortade tyglarna! Det är framsteg. Är lite svårare att flytta för vänster men är ganska nöjd ändå. Ser att jag måste slappna av i ländryggen och sluta svanka när jag flyttar.

Första galoppen för dagen. Handlederna...

Och avslutningsvis lite galoppjobb. Har lite öppnatänk på långsidorna, men där har vi bekymret med innerskänkeln som inte är tillräckligt långt fram. Sen ser jag vad Ina tjatar om nu-att ställningen i insidan verkligen inte är igenom. Lite skänkelvikning och så kunde jag inte låta bli att försöka mig på ett byte:o.

Juno har också gått i ridhuset idag för första gången på en vecka. Målet för dagen var att konsekvent ta igenom att han ska svara framåt på skänkeln även i tempoväxlingar inom gångarterna. I höger varv fattade han poängen fint och några steg här och var, var jättebra med gung i! I vänster varv har han det betydligt kämpigare. Vänsterbogen trycker in och han orkar inte riktigt att räta ur sig. Bryr mig inte om formen alls på honom utan det handlar bara om att ha honom framför skänkeln. När han kommer dit hittar vi en fin form som är lång framför sadeln och går på fint stöd.

Avslutade med att galoppera fräscht framåt i fem varv åt varje håll. Han blev SÅ trött. Skritten hem till stallet gick i snigelfart. Stackars lilla ponnyn! Det är bara att stärka och stärka den ponnyn så kommer han nog också bli riktigt fin. Han har just nu bytt svag sida med galoppfattningarna. För två veckor sen kunde han inte fatta vänster galopp och just nu kan han inte fatta höger galopp. Tycker ändå att det känns bra att den dåliga sidan varieras sas.

Ja för hästarnas del har det blivit vila i dagarna två. Låter kanske som om jag är hemskt bekväm, men när jag börjar jobba tidigt (alltså 13...) så är det sällan jag rider. Mest för att jag vill hålla en hyfsat jämn dygnsrytm med att inte gå upp för tidigt. För då blir det så extremt jobbigt när jag jobbar till 4-5 på morgonen. Som sagt, det är skönt att vara hobbyryttare när en extra vilodag faktiskt inte gör så stor skillnad.

Idag har hästarna även blivit skodda på förmiddagen. Så glad att de båda uppför sig utmärkt så jag bara kan lämna dom inne och åka hem och lägga mig i sängen medan världens bästa hovslagare gör sitt. När jag bodde i Skåne började jag under 2004 köra till en smedja för att få mina hästar skodda. Där blev dom varmskodda och och en ny värld av möjligheter i samband med skoning öppnades för mig. Att få skorna tåriktade och få bättre överrullning gjorde tex en stor skillnad. Med Tetris som hade en skada på ena bakbenet så gick det dessutom att fixa en massa för att ge henne lite extra stöd osv

Sen efter ett par år som jag kört till smedjan så såldes den till en hovslagare som kom från Norrland, Jessica. Jag fortsatte köra dit och var fortfarande lika nöjd. Men så flyttade jag upp hit och under första året så var Tetris barfota när hon ändå var dräktig. När hon sen skulle igång och börja skos så började en jakt på en bra hovslagare. Håll på att slita mitt hår! Med Tetris var det så mycket special och ena framhoven var mindre än den andra förutom den gamla skadan på bakbenet. Höll på med tappskor och elände ett tag där och var inte särskilt nöjd heller med hur hovarna såg ut.

Så en dag dök Jessica upp i stallet eftersom hennes dotter börjat rida där. Helt otrolig slump när det visar sig att Jessica kommer från lilla byn Matfors och hade flyttat hem igen. Hade ingen aning om att jag hade flyttat upp till hennes hemby! Jag blev såklart typ helt överlycklig och än igen hade jag en superb hovslagare och Tetris kunde bli varmskodd igen av en hovlagare med massor av kompetens. Naturligtvis har jag fortsatt med Jessica även till ponnierna. Det känns så bra att ha en hovslagare som det går att ha en bra dialog med och där det hela tiden kan göras det där lilla extra för att få hästarna lite bättre. Tex med Junos patellaproblem så kortar vi tårna bak och lämnar en högre trakt för att underlätta. Med Barbies kotledsissues tåriktar vi för att underlätta överrullning.

Imorgon ska det ridas igen! Båda ska gå i ridhuset fredag och lördag och kanske kanske blir det lite hinder på lördag.

Idag får båda hästarna guldstjärnor! Red först ut med Juno och han skötte sig helt exemplariskt förbi traktor med snöslunga, barnvagnar och skoter med sladd efter i skogen. Kändes överlag mycket avspänd och hittade direkt en bra kontakt med munnen och han kändes väldigt fin. I skogen hade de precis sladdat undan värsta snön så det låg kvar drygt fem cm löst uppepå. Låter lite, men det sög nog rätt bra i benen på honom. Jag gillar inte att rida i djupsnö eftersom det blir en stor påfrestning på senorna, detta var på gränsen för vad jag tycker är för djupt. Men det gav ett lagom motstånd.

Kändes så skönt när jag skrittade hemåt att Juno ändå har utvecklats så fint de senaste två åren. Inser att jag verkligen blivit bortskämd med Barbie som har så lätt för allting. Med Juno tar allt lite mer tid både fysiskt och mentalt, men det är nog inte bara av ondo. Barbie har jag uppenbarligen forcerat med tanke på hennes behandlingar. Nu får Juno två välförtjänta vilodagar i streck.

Sen var det dags för träning med Barbie. Hittade stundvis en helt underbar ridkänsla på henne. Bäst är det i galoppen och vi jobbade lite skänkelvikningar för att hon helt enkelt ska tillåta sig att påverkas utan att hon börjar bromsa. För höger skänkel var hon kalasfin så då skulle jag ställa om henne lite utåt för att "påverkansträna" och då bjöd hon på ett helt rent byte! Det var ju inte riktigt tänkt så men hon gjorde det så himla fint att hon fick en massa beröm och skrittpaus.

Avslutade med lite skolor och vi red dom på ett sätt som blir enkelt för mig. Dvs börja på långsidan i en öppna och sen ta med sig henne i en diagonalsluta upp till kvartslinjen. Det blir korta sekvenser av skolorna vilket känns bättre eftersom hon då orkar göra det med bättre kvalité utan att tappa bjudning.

På mitten nånstan gjorde vi även en mellantrav som kändes sååå bra. Överlag är Barbie mycket bättre än förra året. Formen är bättre, gången är bättre och hon är mycket mer uppe och framme framför sadeln. Hoppas vi kan visa detta på tävlingsbanan i år!