Fiorano-min sorts hästblogg

Alla inlägg under oktober 2014

Av My Jeppsson - 26 oktober 2014 18:12

Barbie fick åka till kliniken eftersom jag inte gillade hur hon kändes och såg ut på tävlingen i Färsta. Samma resultat som förra hösten med lätta reaktioner båda framkotorna och båda bakknäna. Så naturligtvis behandlad i samtlige leder. Hon får också vila en månad och sen tänkte jag skritta ytterligare en månad. Träningen ska läggas om en del och hennes dressyrsadel är såld. Men mer om detta en annan dag. Just nu är jag fortfarande för besviken på mig själv och min egen förmåga att rida och träna på ett hållbart sätt.


Juno har fått prova lite fler dressyrsadlar och nu är jag på jakt efter en Amerigo CC eller en Alto 17", +3 och med normala kåpor. Tyvärr verkar alla som säljer Amerigo ha större rumpa, längre ben och smalare hästar än mig. I övrigt går han ganska bra. Åtminstone sen jag började fodra på med havre igen. Den är tydligen helt nödvändig för att han ska vilja röra sig framåt. Idag har han gått på banan och skött sig riktigt fint. Han måste dock till att klippas i veckan för nu blir han svettig i lurvet.


 



PoJ

Av My Jeppsson - 13 oktober 2014 16:30

Igår så arrangerade jag med hjälp av ett litet tappert gäng från ridklubben en Pay&Jump. Det var verkligen så himla roligt att göra hela kedjan från planering, ta emot anmälningar (bli nervös för att inte så många skulle komma), göra en banskiss och sen praktiskt bygga banan för att sen se transporterna rulla in och ryttarna börja rida. Det är nervöst att stå som initiativtagare och drivande att få ett arangemang genomfört! Tänk om det inte blir bra?!


Det jag var mest nervös över var att min bana inte skulle vara bra. Det är jättesvårt att få ihop en bana som ska hoppas av både små ponnier och stora hästar på höjder från 30 cm till en meter. Visst kan man göra något jättetråkigt med ett hinder per långsida/diagonal. Men det blir varken vettig tävlingsträning eller roligt för ryttarna att rida. Så på morgonen innan pojen skulle börja passade jag på att provhoppa den med Juno. Det var en rätt trevlig bana tycker jag helt subjektivt själv:D.


Hursomhelst flöt det hela på fint och utan missöden. Längtar redan efter att få genomföra ännu mer såna här saker! Pay'nRide med dressyr istället är nästa projekt som kanske redan borde kunna genomföras här i höst.


Junos hopprunda igår:

Av My Jeppsson - 12 oktober 2014 20:31

När man läser andra bloggar får man inte helt sällan intrycket av alla har så himla bra liv. Allting är så positivt hela tiden. Man tränar och tävlar, vinner rosetter och tränar vidare mot nya nivåer. Det är inte ofta man får ta del av besvikelser, när drömmar rasar och målen inte nås. När det känns som man är den minsta i hela världen och inte duger till nåt. Vet inte om det beror på att man tror att ingen vill läsa om de stunderna eller om det är för att man så gärna vill framställa sitt liv som den där perfekta livet som är glänsande och alldeles utmärkt.


Mitt liv är inte glänsande och utmärkt. Det genomsyras av tvivel på mig själv, min förmåga och ganska stor prestationsångest. De senaste tävlingarna har det blivit värre. Jag rider sämre på banan naturligtvis och jag vill så himla mycket. Jag vill sätta kvalen til MsvB och ser hur mina tävlingskamrater gör det i ett nafs medan jag och Barbie verkar ha stannat i träsket på 59-60%. Bara det att det står en 5a först i procenten ger mig ångest. Det märkliga är att även när vi blir placerade eller tom vinner känns det inte bättre. Jag får en rosett men känner fortfarande inte att jag egentligen förtjänar den.


Ja ja, nog om min självömkan. Tävlade igår. red MsvC1. Sjukt besviken på min insats och vi slutade på 59,6%. Det konstiga i kråksången är att det vi nu får högre betyg, tex en 7a på ryggningen(!) och den förvända högergaloppen (7or rakt igenom), alltså det som varit dåligt innan. Istället funkade nu inte vänstra förvända, fick ett avbrott där och travvolterna har blivit lite ostadiga i formen-saker där vi annars plockar 7or. Skolorna funkade som vanligt inte bra, men högra öppnan var höjdpunkten vilket troligen har att göra med att GP red igenom dom åt mig senaste träningen.


Sen är jag inte säker på att Barb är helt fräsch heller. Hon ser ev lite ojämn ut på filmen och var lite ovanligt tryckig att rida. Kanske för att underlaget var djupt i ridhuset. I varje fall ska hon kollas på kliniken innan det är aktuellt för start nästa helg.


Filmen från igår, nån som ser ojämnheten?

Av My Jeppsson - 4 oktober 2014 17:22

I veckan kom då en sadel som jag skickat efter för att prova. Det var väldigt mycket en chansning även om jag visste att modellen passar på Juno. Det var nämligen en gammal Cobra som blev byggd i samma fabrik som Amerigo. Det är således egentligen en Amerigo Alto med ett annat namn men med Cobramärkning i vidd (som fö är samma märkning som Jaguars). Vidden var en 28 och visste inte riktigt vad det innebär. Det innebar att den låg perfekt på båda hästarna. Yey!


Men tji fick jag. För chansningen låg även i att den hade långa kåpor. Inte ett vinnande koncept för mina korta ben. Provade den först på Juno och det kändes ganska bra. Sen vet jag inte om det var sadeln eller bara dagsformen som gjorde att bjudningen var lite sämre än vad den varit senaste tiden. Började rida med ett fårskinn under sadeln (av den enkla anledningen att jag är en padoman), men när jag tog bort den ev bjudningen bättre. Det kändes som sagt okej i sadeln-men om han hade busat till det hade jag inte suttit säkert i den. Så den får åka tillbaka.


Nästa sadel att testa är Jaguar CC. Om det inte funkar vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Att beställa en ny Alto för 30' känns inte så aktuellt. Men jag som helst vill ha en sadel med korta kåpor vette sjutton om jag ska lyckas att ha turen att hitta en sån begagnat. Och jag vill ju ha en dressyrsadel nu nu nu till Juno. En Childeric DI hade jag också kunnat tänka mig.


Film på Juno när jag provar Cobran. Är nöjd med hur han går även om näsan ska fram mer. Tror kanske att det jag kände som att bjudningen inte var på plats var för att han kunde skjuta ifrån mer bak och ta i med den här sadeln. det kan han nog inte på samma sätt i hoppsadeln.

 


 


 


 


Jag provade även Barbie i Cobran. Det var het horribelt för min sits! Den låg bra på henne, men hon är mer som en tunna över ryggen än Juno och det blev jättesvårt att komma ner och runt med benen. Hon kändes dock som vanligt ridmässigt vilket är ett bra betyg. Hon berättar tydligt när hon inte är nöjd.


Så här såg det ut:o

 


Jag sitter rätt mycket bättre i vanliga fall:

 

Presentation

Hollywood Barbie Q

 

  f-07

e: Juno Rory-Carnaby Patrick Hooligan

 

Barbie är en vacker connemaratjej som jag haft sen september-11. När hon kom var hon inte riden så mycket. Nu utbildas hon med målet att vi ska tävla msv:b. Det är fortfarande hennes uppfödare som äger henne och när hon är tillräckligt meriterad i sporten ska hon bli avelssto på heltid. Hon är en riktig kalasponny som gör en glad varje gång man rider med sin fantatsiska arbetsmoral och härliga gångarter.

Juno Rock n Roll

  f-09

e Juno Rory-Carnaby Patrick Hooligan

 

Min alldeles egna ponny som jag köpte augusti-12. Fick 9/9 på treårstestet för sin hoppning och belönades med hoppdiplom. Sen Juno kastrerades, vintern-13, har även hans gångarter utvecklats en hel del då han blivit mycket mer avslappnad. Målen med Juno är inte riktigt klara utan vi tar utbildningen i den takt som pasar honom. Han ska iaf tävlas både i hoppning och dressyr i framtiden.

Tetris M

  2001-2011

e Quite Easy-Tabac

Min vackra alldeles egan uppfödning, dotter till min första egna häst Tjitjolina, som efter en fem år lång kamp med långa viloperioder tyvärr aldrig blev fräsch efter en liten krossfraktur i sitt ena bakben.

 

Senaste inläggen

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2014 >>>

Arkiv

Fråga mig

2 besvarade frågor

Sök i bloggen

RSS


Skapa flashcards