Som dressyrryttare är det väl ändå min plikt att ha en åsikt om Totilas comeback på tävlingsbanan. För det första är jag uppriktigt överraskad att han ens kommer ut igen! Trodde faktiskt inte att vi någonsin skulle få se honom innanför de vita staketen. Men ibland är det kul att ha fel.

Naturligtvis tyckte jag också att det var väldigt väldigt tråkigt att Edward Gal förlorade hästen. I synnerhet eftersom känslan hela affären gav var mycket bitter. Att tyskarna valde att köpa en holländsk häst tränad utirfrån ett system som de varit milt uttryckt ytterst kritiska till. Det var väldigt märkligt.

Hursomhelst startade Mathias Alexander Rath och Totilas i Kapellen, Belgien i helgen. Jag var faktiskt väldigt glad över att se ekipaget! Mycket har förbättrats sen man såg dom för två år sen. Totilas gav ett mycket mer avspänt intryck och ekipaget såg avslappnat ut. I GPn fick jag intrycket av en ryttare som lotsade runt sin häst i ett LA-program bara för att få en fin ritt. Han hade inte något extremt tryck i hästen och den berömda bågen var inte så spänd.

I specialen verkade ekipaget ha hittat lite mer tryck men det såg ändå harmoniskt ut. Självklart finns det negativa saker med ritterna också. Mitt största issue är att stången konstant ligger vertikal. Det såg dock inte ut som om kedjan var särskilt hårt spänd, så mest troligt föll stången bara igenom utan att orsaka en särskilt klämd haka. Men det ser inte så bra ut. Trots detta är Toto ändå längre i halsen nu vilket jag gillar att se.

Totilas var även väldigt ojämn i sina frambensrörelser i ökade traven och lyfte dom olika högt. Min teori till varför är att MAR rider honom mycket mer framåt, såpass att han nu har ett övertramp vilket han inte hade med EG, och att han därför inte riktigt hinner med allt fladder.

Min slutsats är att ekipaget ser väldigt lovande ut och det är trots allt ganska intressant att se vad olika ryttare kan ta fram hos samma häst.

Grand Prix 78,68%

Grand Prix Special 82,146%

Fjärde besöket på kliniken och det var med visst hopp jag körde dit. Testade Juno lite på linan igårkväll för att se vad jag hade att vänta. Blev glatt överraskad eftersom han travade riktigt bra. Han busade och bockade och var sjövild förstås men det är ju inte så konstigt i sammanhanget.

Och jo, han blev friskförklarad idag. Han var helt ren på böjprov runt om. Travade med riktigt bra driv på longeringen och utan tryckighet. Men. Det finns alltid ett men. Han är inte helt hundra ren i sin rörelse. Det finns en kvarstående störning som inte heller gick att släcka med en allmänbedövning av hoven. Således fick vi order om att sätta igång och komma tillbaka om 6-8 veckor.

Naturligtvis är jag kluven. En femårig häst ska inte ha en rörelsestörnng. Samtidigt så vet jag inte riktigt vad jag ska tro. Detta kan vara en effekt av att han har varit halt såpass länge att musklerna är lite kortare på ena sidan och det märks nu när han faktiskt är fri från vad som orsakat hältan. Att han behandlades i bakknäna är en vanlig sekundärhälta från just en låg hovledshälta.

Så nu blir det först ytterligare en veckas vila i vanliga hagen i väntan på att hovslagaren ska komma tillbaka från USA. Nu är han barfota och det känns inte som att det är så lägligt att ge sig ut i skogen utan skor. Sen får jag väl våga mig upp och börja sätta igång honom. Ännu en sak att vara kluven inför.