Kvällstävlingar är en väldigt trevlig grej måste jag säga! I torsdags var jag ledig hela dagen och hade hyfsat med tid att få iordning Bello till kvällens övningar. Han tvättades och under tiden han torkade fick min egna ponnier lufta sig i skogen. Sen var det snabbt gjort att putsa läder, packa bil, byta kläder och fläta ponny innan vi lastade och for.

Planen var att rida en väldigt kort framridning på tio minuter och sen utnyttja tiden inne på banan innan programmet för att känna lite mer på honom. Det var en utmärkt plan! Aldrig har han känts så fin att rida på tävling! Mjuk, trevlig ridkänsla och ffa avspänd och ugn. Programmet kunde helt klart innehållit mer energi, men jag är så himla nöjd med att han lallade runt i stadig i form och gjorde allt jag bad honom om utan missar. 65% och hans allra första dresyrrosett! En tjusig röd blev det.

Att rida två klasser var dock ett experiment som inte föll väl ut. Han sa upp sig redan på framridningen och i collectingring ville han inte alls vara med. Bortblåst var den avspända Bello och tillbaka var den tråcka ponnyn som reser sig och inte vill. Blev massor av missar i programmet, tvärsura skänkelvikningar utan bjudning, obefintlig ryggning och ett avbrott i ena förvända. Men men, man lever och lär sig och hädanefter slipper han gå två klasser. Passar ändå mig bäst så..