Fiorano-min sorts hästblogg

Inlägg publicerade under kategorin Häst

Av My Jeppsson - 26 november 2012 18:22

Många gånger har man väl hört uttrycket "har du inget vettigt att säga är det bättre att vara tyst". Lite av den anledningen har det inte skrivits ngt här de senaste dagarna. Har helt enkelt inget vettigt att komma med i kombination med att jag har jobbat en hel massa och även hunnit med att ligga under en filt på ett badrumsgolv efter tre stackars glas vin.


Barbie och jag verkar vara på väg neråt efter en tid där det mesta bara har gått bra. Tråkigt förstås men det är ju så det är. Idag var vi ute i skogen och hamnade mitt i en skur med regn/snö/hagel. Inte jättekul men vad gör det när underlagat för en gång skull var fullt ridbart. En stor fördel med att jobba dom tider jag gör är att jag kan vara i stallet väldigt mycket dagtid. Så dagens största mål var att rida i dagsljus. Men dagsljus en dimmig, mulen, regnig och grå novemberdag är inte synonymt med ljus. Det är någon form av grått filter av halvljus.


Dagens ljus är dock flitigt använt i Twilightfilmerna. Jag har läst alla böckerna för några år sen och har nu faktiskt börjat se filmerna. Dom ÄR ju snyggt gjorda men vissa saker driver mig fullständigt till vansinne. Tex Edwards tjat om hans försvunna själ och Bellas "virtue" som hon skulle förlora om de ligger med varandra innan de är gifta. Oh please. Det finns scener i Twilight som skriker crazystalker så mycket att jag skriker lika mycket åt hela företeelsen. Jag gissar att jag och de trånande fjortisarna som kollar filmerna på bio hade gapat på vitt skilda ställen i filmerna och av vitt skilda anledningar. Jag kommer i oändlighet hävda att författaren Stephenie Meyer har sålt sin själ till djävulen för att ha lyckats få en sådan enorm framgång med Twilight. Dom är varken bra skrivna eller har ett vettigt budskap (gift dig med killen som egentligen vill käka upp dig och dessutom psykiskt utpressar dig) och ändå gick dom inte att lägga ifrån sig. Ja ja, jag är inte sämre än att jag ska fortsätta mitt Twilight-maraton med Breaking Dawn ikväll. Låt moraliseringen fortsätta.


När jag jobbar läser jag mycket under all den väntetid som oundviklig i en taxi. I helgen läste jag (för andra gången) ut Hollywoodfruar av Jackie Collins. Den kom ut i början av 80-talet och Jackie Collins var en riktig tantsnuskikon för sin tid. Hon revolutionerade med att skriva öppet om sex och framförallt att hon även utmålade kvinnorna i sina böcker som äregiriga, sexlystna och allt utom heliga. I våras läste jag årets tantsnusksenastion Fifty Shades och himmel vad jag skämdes över könsrollerna och den moralisering som gjordes. Lilla heliga Anastasia som "får ordning på" stygga Christian Grey utan att dras ner i mörkret som hans livsstil är. Jackie Collins kändes fortfarande fräschare och revolutionerande att läsa. Otroligt att en nästan trettio år gammal bok kan ha fräschare syn på kvinnor än storslagna moderna sensationer som Twilight och Fifty Shades.



ANNONS
Av My Jeppsson - 19 november 2012 23:43

Det är svårt att veta hur andra uppfattar hur bra man egentligen rider och hur de tycker att det ser ut. Jag tror dessutom att detta är något som de flesta av oss ryttare har svårt för. Många blir så upptagna med hur det ser ut och vad alla andra tycker att de glömmer bort att rida. Det finns ju inget känsligare för oss som rider än just vår egen ridning. Att då inte vara tillräckligt bra är bland det jobbigaste som finns. Ridning som sådan är dessutom knepig eftersom det inte spelar någon roll hur länge man har ridit, för man kan hela tiden hitta fel och saker som måste förbättras.


En ytterligare dimension som troligen är en bidragande faktor till att många tonåringar faktiskt slutar rida är den extrema negativitet man kan mötas av i stall kring sin ridning. Att konstant bli nedslagen och få syrliga kommentarer stärker inte många. De flesta bryts ner och tappar sugen. I det it-samhälle vi lever i stannar det heller inte vid kritik i stall. Den än värre kritiken finns här på internet. Att lägga ut en dålig film eller dåliga foton på ett forum som Bukefalos är i princip likvärdigt med en virtuell halshuggning.


Eftersom jag inte helt sällan gör tvärtom vad som förväntas lägger jag ut bilder som inte är perfekta. Jag har ganska många brister som ryttare och jag är heller inte ett proffs. Ovanpå det har jag gett mig på att utbilda båda ponnierna själv och dessutom tränar jag för sällan. Samtidigt är jag rätt säker på att jag i stort representerar den typiska svenska amatörryttaren. Eller kanske inte. Tycker att vartenda kotte sitter och rider msv och själv har jag inte gjort annat än att kasat runt L:B de senaste hundra åren. Det har förstås med hästarna att göra också, men ändå..


Idag blev jag fotad under ett lite kortare ridpass på en frostig ridbana. Underlaget var på gränsen till för hårt men hyfsat ridbart ute på fyrkanten.


Började förstås med att skritta fram. Skrittar ner till ridbanan på lång tygel vilket tar nån minut och skrittar något varv inne på banan på fortsatt lång tygel. Tar sen tyglarna och checkar så att hon lyssnar förhållande och framåt, målet med formen är att hon ska vara så lång som möjligt.

 


 


 


När jag börjar trava vill jag ha henne långsam och vänta på mig. Hon är en pigg ponny som lätt kan bli hastig och springig i traven och att rida henne långsam fungerar faktiskt över förväntat. Jag kommer egentligen ur en ridning där jag lärt mig att hästen alltid ska gå framåt framåt framåt-framförallt unghästar så det kändes tvärfel när min nuvarande tränare ville ha traven långsam. Forskning visar dock att det är fart som är skadligt för kotlederna så jag tänker som så att är hon på bogarna är hon det lika mycket om jag rider framåt som om jag rider långsamt, men det sliter mindre om det går långsamt;).

Något som vi verkligen har problem med är att hon är svår att få ut halsen på-i synnerhet när hon är laddad. Vilket hon verkligen var idag:D. Hon blir då kort, släpper bettet och drar in näsan i bogen.


 


 


 


Galoppen är utan tvekan Barbies bästa gångart! Den är stor, luftig och en av de bästa galopper jag någonsin ridit i! Idag var den riktigt laddad dessutom med mer luft än vanligt. Det är så himla härligt att sitta på en häst som det bara är roligt att sitta på fastän hon busar till det. På min Tetris var det rätt ofta lite för spännande och det kändes som om jag kunde landa precis var som helst. Vilket jag dessutom fick erfara då och då.


 


 


När hon väl lugnat sig var galoppen fin. Pga underlaget var det rätt begränsat att fortsätta jobba henne även om det är något vi verkligen behöver.


 

 


Sen är det det där med sina brister. Mina handleder lever sina egna liv. Särskilt den vänstra är ute på egna äventyr allt som oftast. Jag har också en förmåga att få balanspunkte för långt fram. Hör säkert ihop med mitt lite för långa överliv. Men sen är det ju så att alla har en massa fel, och allt man kan göra är att vara medveten om dom och göra sitt bästa för att förbättra sig:).

 


För oavsett hur bra eller dålig du är ska det vara roligt att rida!!

 





ANNONS
Av My Jeppsson - 18 november 2012 19:42

Skrittade en härlig sväng ikväll i mörkret under stjärnorna. Att vara ute och skritta kan vara den bästa meditationen i mitt liv. Eller ja, mocka bajs är också ytterst meditativt. Det är en enkel uppgift och när allt annat i livet faller ger mockningen nån form av kontrollkänsla, För er som eventuellt inte håller på med hästar men som ändå läser kan jag rekommendera det;).


Finns inte så mycket intressant annars att skriva om. Ska börja min kväll med att titta på Stephen Amells magrutor i Arrow och sen fortsätta kvällen med ett maraton härliga bögar i Project Runways tiondes säsong.


...men jag måste innan dess nämna Guccis hästkollektion. Prisvärdhet är väl knappast något Gucci satsar på utan mer design. Dock skulle jag vilja säga att de kraftigt missat målet.


Snyggast är filten, den kostar ca 1.200 dollar

   


Gräsligast är stövlarna. Dom påminner om mina könstläderstövlar jag fick när jag började på ridskola. Dom kostar dock lite mer än konstläderstövlarna, närmare bestämt ca 975 euro.

 


Kläderna andas i mitt tycke mer Börjes än highfashion Gucci.

 


 


Sadel och schabrak med en produktbild som Hööks hade skämts ihjäl över. Det fula (och felvända) schabraket kostar 1500 dollar. Jo tjena.

 



Misstänker att Guccis kollektion framförallt kommer att finnas på sponsrade tävlingsryttare och väldigt rika amerikanska tanter och deras hästar.

Av My Jeppsson - 17 november 2012 17:12

Vet inte riktigt varför, men mitt huvud känns ovanligt tomt. Vanligen brukar jag kunna tycka och tänka om det mesta och dessutom mest hela tiden. Tyvärr (eller för vissa kanske tack och lov) verkar inte energin finnas för det just nu. Igår fick jag dock en härlig energiboost tack vara en underbar ponny och att ett fyrkantsspår var saltat och uppharvat på lilla ridbanan. Kunde rida ett riktigt ridpass-halleluja! Sådana stunder gör mig nära nog religiös så glad jag blir. Barbie blev lika glad hon och var väldigt pigg och laddad.


Sen jag fick Barbie har jag haft betydligt tydligare planer för hur jag lägger upp ridpassen och var jag vill ha henne utvecklingsmässigt. Nu är hon stadig och har gått några bra L:B-program och därmed är siktet förstås på L:A. Det vi då behöver befästa och bli starka i för att komma upp en klass är förvänd galopp, skänkelvikningar i trav, galoppfattningar från skritt och förstås en aningen högre och mer samlad form.


Passet igår börjades på en mycket pigg ponny som var lite svår att få koncentrerad. Red därför direkt in i en övning där det händer mycket för att få koncentrationen på arbete. Punkt ett är att hon ska vara rak i kroppen och spåra. Hade fyrkanten att tillgå och red henne utåtställd genom första delen av hörnet, ställde sen om inåt (tänk på att ställnig endast är framme i nacken och inte genom kroppen, något som ofta glöms bort), ut på långsidan rätade jag ut nacken och flyttade i en svag rak skänkelvikning ett par meter innanför spåret och flyttade sen ut igen. Red några varv så här i en långsam trav där hon skulle vänta på mig och i en så låg form som möjligt.

Galopperade sen nåt varv åt båda hållen där jag också lekte lite med ställning och red även en mycket svag öppna längs långsidorna. Efter en skrittpaus jobbade vi med den förvända galoppen. Började med att göra små bågar på det hyfsat mjuka underlaget innanför spåret, red då alltså bågar på samma spår som jag värmt upp med skänkelvikningarna. Hon gjorde det jättefint! Skrittpausade lite (vilket jag gör genom hela passen, med ffa under galopparbetet) och fortsatte sen med att från kortsidan skära hörnet och rida ett rakt spår från kvartslinjen till mitten av långsidan, på den linjen fattade jag förvänd galopp ur skritt red den förvända genom halva nästa kortsida lite drygt och gjorde övergång medd ca fem travsteg och sen ner till skritt. Skrittade ca 10 steg och fattade sen rätt galopp. På följande långsida red jag lite framåt och upptag och sen ny trav/skrittövergång för att sen skära hörnet på nytt. Nyttig övning som går att variera och dessutom är en bra förberedelse för enkla byten. Dom behöver dock inte sitta förrän nästa höst om jag kanske vågar starta en msv:c :o.


Hon gjorde allt så himla fint och det var så otroligt roligt att rida! Jag är helt enkelt inte särskilt svår att göra lyckig, allt som behövdes var lite salt, en harv och pigg ponny.


...gjorde för övrigt en liten blunder i morse. Efter att jag slutade jobba kom jag hem och konstaterade att jag lika gärna kunde hålla mig vaken tills det var dags att släppa ut hästarna. La mig därför i soffan och kolade på några avsnitt Project Runway (s10). Åt förstås lite godis till detta. När det var dags att ge sig iväg var jag verkligen tvungen att borsta tänderna, smågodis har den effekten. För extra fräsch känsla skjöljde jag även med tokstarka Listerine. Vad jag inte tänkte på då var alkolåset i taxin jag har hemma. Alkolås tycker att Listerine är ekvivalent med att ha shottat tequila fick jag lära mig. Så det var vackert till att ta en morgonpromenad för att ta sig till stallet. Tja, egentligen borde jag skämmas för att jag öht tar bilen till stallet alls. Det är 800 meter.




Av My Jeppsson - 9 november 2012 02:13

Varje månad presenterar Eurodressage  vad som händer i dressyrvärlden. Den senaste månaden har vi fått nyheterna att Patrik Kittel slutar som ryttare hos Peterhof och förlorar därmed inte bara Donna Unique och Sezuan utan även Sivano. Det var meningen att tyska Ulla Salzgeber skule ta över och fortsätta tävlandet av dessa fantastiska hästar. Men då nåddes vi av nyheten att även Ulla valt att lämna Peterhof med samma motivation som Patrik att det är för långt att pendla och att hon hellre prioriterar sin egen anläggning och sina tränaruppdrag. Nu söks därmed ny ryttare och jag tycker att Eurodressage kom med två fantastiska förslag! Antingen Dorothee Schneider som förlorade sin OS-häst Diva Royal och verkar stå utan stor sponsor eller Charlotte Dujardin. Charlotte jobbar fortfarande hos Carl Hester och borde vara redo för att vara toppryttare hos någon annan och starta en egen verksamhet. Om man får drömma borde även familjen Kohl ha den ekonomiska möjligheten att köpa Valegro så att det framgångsrika paret inte hade splittrats! Kohl har ju visat att det viktigaste inte handlar om vilken flagga hästarna tävlar under utan ryttaren och vem dom trivs med är viktigare. Jag håller en tumme att drömmar kan slå in!


En annan dröm är förstås att ekipaget Edward Gal och Toto skulle återförenas. Edward sa senast på presskonferensen i Lyon att han trodde på jultomten och man aldrig vet vad som kan hända på frågan om eventuell återförening. Hans sponsor Glock har ungefär hur mycket pengar som helst och har tidigare försökt köpa hästen från Schöckemöhle/Linsenhof utan framgång. Jag skulle tro att det nu handlar om tysk stolthet att inte släppa tillbaka den svarte till sin forna ryttare. För inte handlar det iaf om de fantastiska resultat Mathias Alexander Rath gjort med hästen.


Lite drömmar så här på nattkvisten!

Av My Jeppsson - 5 november 2012 22:42

Mycket var det som skulle göras och jag har väl gjort hälften. Mao handlat, tvättat två maskiner och varit på apoteket. Klippte även Barbie, men min älskade gamla klippmaskin valde att dö idag:(. Därav är magen och ena flanken pinsamt dåligt klippt. Men skit i det, är inga tävlingar ändå och funktionen är densamma, dessutom ska gudarna veta att den där pälsen kommer att växa ut snabbt som attan likförbannat. Det är verkligen härligt hur himla pigg och fin hon blir när man får av henne all päls! Men det blir förstås ett problem när det är dags för nästa klippning att hitta en maskin.


Red på banan på kvällen och hon kändes kalas. Lät därför en av ponnytjejerna prova henne, dels för att se henne från marken och dels för att checka av ridningen med en annan ryttare. Jag tycker att man ska ha som mål att få sin häst så välriden som möjligt, och i synnerhet med en ponny ska den vara enkel för en ny ryttare att sitta upp och kunna arbeta med. Jag vet ju inte hur länge jag kommer att ha kvar Barbie, även om jag verkligen verkligen vill ha kvar henne för alltid! Men det hade verkligen varit roligt att se henne hos någon jätteduktig liten ponnyryttare för jag tror verkligen att hon är en liten mästerskapsponny:). Är kluven i frågan då jag helt egoistiskt vill fortsätta rida henne själv. I vilket fall som så gick hon kalas med ponnytjejen, som rider väldigt bra och hon tyckte Barbie var fin att rida.


Blev sur idag också när jag hittat ett klipp från Tv4:as nyhetsmorgon. Peter Jihde och Tilde de Paula får i uppdrag att uppmärksamma insamlingen av pengar till Sara A-O för att hon ska kunna behålla Mrs Medicott. Det är jättebra att insamlingen uppmärksammas och även problematiken kring att kunna behålla hästarna för att kunna satsa mot mästerskap och nya medaljer kommer fram. Hur tacklar då Tv4 insamlingen. Jo de intervjuar en elvaårig flicka för att fråga varför hon har skänkt 500:-. Svaret blir "för att hästen är fin". Ja vad mer kan man begära av en elvaåring? Hon är jättegullig och såklart nervös av att bli intervjuad. Det pinsamma blir att Tv4 har en helt missar målet med insamlingens syfte och de säger även att det var Mrs Medicott som tog Sara till OS-medaljen. Suck.


Länk till klippet:  http://www.hippson.se/blogs/Annelie/tv4-vad-fel-det-kan-bli.htm



Av My Jeppsson - 2 november 2012 19:30

Tänk att man kan vara så glad för en ridbana som i princip flyter? Börjar känna mig bra härdad vad det gäller att vara utan ridhus. Man får vackert göra det bästa av vad man har.


Barbie kändes iaf fin idag. Är över en vecka sen vi kude rida på banan ens någorlunda sist. Eftersom hon har varit så galet pigg har jag tagit bort all havre (eller ja det lilla halvkilot hon får) så jag saknade lite udd i henne idag. Blev ett lätt pass som jag avslutade med lite förvänd galopp. Är otroligt bra som lösgörande arbete! Lite av en favorit måste jag sga:).


En nackdel med ponny är att man kommer lite för nära backen:

 

Av My Jeppsson - 2 november 2012 16:10

Om jag har lite tur idag så är kaske någon av ridbanorna ridbar idag! Det har varit ganska många plusgrader de senaste två dagarna och det har dessutom regnat ordentligt under natten. Så kanske kenske går det att plaska runt i lera igen. Med tanke på att jag putsade båda sadlarna, tränsen, stövlarna och tom sporremmarna från gammal lera igår så känns det helt naturligt att leran naturligtvis återvänder. Ja ja, bara det går att rida är jag faktiskt rätt nöjd!


Tja, nu börjar några dagar av fullständig bloggtorka. Jobbar kommande tre nätter och då hinns inte mycket mer med än att sova och pyssla i stallet. Hinner förhoppningsvis rida imorgon också.


En dressyrnyhet som kom i veckan är att Patrik Kittel slutar träna för Sjef Jansen. Min konspiratoriska sida undrar om det inte finns ett samband mellan detta och brytningen med sponsorn Kohl Pharma. Donna Unique och Sezuan kommer att ridas och tränas av Ulla Salzgeber istället. En väldigt tysk och klassiskt tränad ryttare. Att Patrik har tränat för Sjef samt de bilder som tagit på en rollad Scandic kanske påverkar sponsorsituationen i hans stall så att ny tränare därför eftersöks. Detta är förstås bara mina egna spekulationer, men ingen rök utan eld som det brukar heta. Dessa två nyheter tillsammans kan förstås också bara vara ett sammanträffande. Men det är sällan "den riktiga anledningen" till eventuella brytningar faktiskt kommer ut i media. Allt är ett spel för galleriet.

Presentation

Följ bloggen

Följ Fiorano-min sorts hästblogg med Blogkeen
Följ Fiorano-min sorts hästblogg med Bloglovin'

Hollywood Barbie Q

 

  f-07

e: Juno Rory-Carnaby Patrick Hooligan

 

Barbie är en vacker connemaratjej som jag haft sen september-11. När hon kom var hon inte riden så mycket. Nu utbildas hon med målet att vi ska tävla msv:b. Det är fortfarande hennes uppfödare som äger henne och när hon är tillräckligt meriterad i sporten ska hon bli avelssto på heltid. Hon är en riktig kalasponny som gör en glad varje gång man rider med sin fantatsiska arbetsmoral och härliga gångarter.

Juno Rock n Roll

  f-09

e Juno Rory-Carnaby Patrick Hooligan

 

Min alldeles egna ponny som jag köpte augusti-12. Fick 9/9 på treårstestet för sin hoppning och belönades med hoppdiplom. Sen Juno kastrerades, vintern-13, har även hans gångarter utvecklats en hel del då han blivit mycket mer avslappnad. Målen med Juno är inte riktigt klara utan vi tar utbildningen i den takt som pasar honom. Han ska iaf tävlas både i hoppning och dressyr i framtiden.

Tetris M

  2001-2011

e Quite Easy-Tabac

Min vackra alldeles egan uppfödning, dotter till min första egna häst Tjitjolina, som efter en fem år lång kamp med långa viloperioder tyvärr aldrig blev fräsch efter en liten krossfraktur i sitt ena bakben.

 

Senaste inläggen

Tidigare år

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2015
>>>

Arkiv

Fråga mig

2 besvarade frågor

Sök i bloggen

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se