Eller egentligen är det tvärtom. Först for vi till Hööks för att vara bland de första i schabrakhögen. Annars är jämt rätt storlek modell och färg slut. Min plan fungerade för jag hittade precis de jag ville ha. Ett petrol och ett mörklila i dressyrmodell. Har egentligen knappt några schabrak till hoppsadeln, men den används inte så mycket ändå så det kan kvitta. Köpte även en grimma till Barbie, en i lader med nylon typ. Jättefin men tyvärr lite för stor. Till mig själv blev det två tröjor en vanlig grå sweatshirt och en från JH i pilé. Även en sadlegjordstunnel fick följa med hem eftersom Barbie även i år får skav när hon är klippt.

Schabraken, färgerna ser riktigt dassiga ut på bilden, mycket finare irl!

Tröjorna:

Sen bar det av till kliniken. Inte helt utan problem förvisso. Först ville inte släpet rubba sig alls och min lilla bil bara slirade och kom ingenvart. Till slut kunde vi gunga fram släpet med hjälp av Ellinors supervolvo och mig puttandes där bak. Är bara en vecka sen släpet användes senast och sen dess har det snöat, tinat, fryst på, snöat och tinat igen. Så däcken på släpet stod som i en vagga.

För ovanlighetens skull var vi ute i god tid vilket var tur eftersom Barb busade till det i hagen och ville inte alls fångas av Ellinor. Barb hade busat, bockat och pipit i väg i andra delen av hagen och vackert sprungit tillbaka till grinden när Ellinor väl tagit sig dit. Ponnyhumor tror jag det kallas.

Inne på kliniken skötte sig Barbie som den stjärna hon är. Det var med hjärtat i halsgropen som jag tittade på böjprovet. Djurskötaren som böjde fram böjde riktigt hårt! Men det gick galant! En liten liten reaktion höger fram som värmde ur på 3-4 steg. Så allt är bara bra med ponnyn och det är bara att rida på. Hittills verkar det alltså som nytänket i träningen har gett resultat. Första tävlingen för i år blir Timrå 14 mars och då blir det en LA3.

Juno hanns inte med idag för jag skulle egentligen börja jobba kl fem. Efter att vi varit på kliniken kastade jag i mig en rejäl burgare och pommes så magen knöt sig (kronisk magkatarr ger den effekten vilket jag borde lärt mig vid detta laget). Kvällen spenderas härmed i soffan vilket nog inte var helt jättedåligt ändå. Känner mig som en urvriden disktrasa nu när all spänning kring Barb har släppt.

Nu längtar jag efter tävlingssäsongen!

Idag är då dagen då Barb ska tillbaka till kiniken. Hon blev behandlad båda framkotorna och båda bakknäna i mitten av oktober. Fick sen vila i en månad och är således riden sen mitten av november. Nu är hon uppe i ca 40 minuters effektivt arbete och är alltså ganska ordentligt igång. Veterinären tyckte att ett återbesök efter de vanliga två veckorna var onödigt eftersom reaktionerna var så små (knappt en grad) fram och i princip obefintliga bak. Bak ville jag behandla ändå eftersom det fanns problem där förra året och skulle hon ändå vila för behandlingen fram så var det lika bra.

Så min plan har varit lång vila, långsam igångsättning och sen tillbaka till kliniken när hon är igång för att få reda på status. Jag hoppas innerligt att de ändringar jag gjort ska ha gjort skillnad. Vad som gjorts (görs) är:

*Byte av sadel. Childericen jag hade innan sköt som upp och fram mig så min tyngdpunkt var konstant lite för långt fram. Eftersom jag är lång på henne anar jag att en förskjutning av min vikt framåt inte är av godo. Med nya sadeln, Amerigo CC sitter jag betydligt mer "rakt upp och ner" eftersom sätet är så öppet och inte fixerar min sits.

*Ändring av formen. Här har problemet varit att kontakten till bettet inte varit ärlig. Hon har rullat ihop sig för mycket och jag har varit slarvig och bara gillat läget. Så nu jobbar jag på att rida fram till en kontakt med näsan bättre framme så att hon öppnar upp i ganascherna och går jämnt fram till båda tyglarna.

*Mer dressyrjobb. Tidigare har jag aldrig dressyrat två dagar i streck, jag har haft devisen att variation är A och O för hållbarheten. Mjo kanske inte. Min teori nu är att när jag väl har dressyrat har jag krävt mer än vad Barb har varit fysiskt uppnyggd och förderedd för att klara. Så nu blir det mer dressyrjobb för att stärka och bygga upp. Uppdelnigen blir ca 2 dressyrpass per skogsridning.

Så med viss bävan far vi till kliniken och hoppas på att komma tillbaka med frisk och fräsch ponny. Ridmässigt känns hon onekligen superduper fräsch!

Innan kliniken blir det även en tur till Hööks för årets vinterrea! Jag äääälskar deras halva priset reor! Brukar köpa på mig tröjor ffa och sen blir det nog ett och annat schabrak. Hööks måvara budget, men jag gillar deras grejer och lägger hellre pengar på mer träningar och tävlingar än har en massa fancy märkesutrustning.