...som jag ser fram emot kürfinalen på torsdag. Det är verkligen vansinnigt sorgligt att två av de bästa dressyrekipagen någonsin kommer att splittras. Det har länge varit känt att både Valegro och Uthopia kommer att säljas efter OS. Redan i vintras var Uthopia på väg att lämna Carl Hester när Minna Telde var och provred. Till slut gick dock inte affären i lås och Minna har fått nöja sig med sin Santana under OS. Undrar också varför hon ska ha en häst till i de stora klasserna? Santana är dessutom (i mitt tycke) egentligen en bättre häst än Uthopia (bättre gång, bättre typ), men bristen sitter på ryggen. Inte att Minna är dålig på någotvis-men hon är inte Carl Hester.

Att ridsporten är en av de stora kapaitalsporterna går inte att förneka. Men vi har länge ändå varit bortskämda med att de "selfmade" ryttarna år efter år kommer fram med nya hästar som de själv utbildat. Jag undrar om inte sporten sakta men säkert står inför en förändring kring detta. Förr har dessa superhästar i toppen i princip aldrig sålts utan har fått vara kvar hos sina ryttare tack vare filantropiska ägare eller för att ryttaren ägt hästen själv. Men iom försäljningen av Totilas sattes plötsligt en prislapp på vad världens (då) bästa dressyrhäst kostade. I det fallet ca 10 miljoner euro. Varken Valegro eller Uthopia kommer troligen upp i exakt samma summa, men jag skulle gissa på mellan 6-7 miljoner euro för Valegro, han är trots allt valack, och en 8-9 miljoner euro för Uthopia som har ett starkt avelsvärde som hingst.

I dagens special fanns två mycket priviligerade unga talangfulla ryttare i Morgan Barbancon och Anna Kasprzak. Båda rider två hästar som tidigare legat i världstoppen; Painted Black med Anky van Grunsven och Donnperignon med Christoph Koschel. Utan tvekan är detta två mycket duktiga tjejer som satsar hårt på sin ridning. Morgan Barbancon är (om jag hörde rätt) endast 19 år gammal! Då är det verkligen en prestation att mentalt klara trycket att rida ett OS. Men jag måste ändå säga att när dessa två tjejer rider så tycker jag att det syns att de inte är "selfmade". De sitter aldrig så prydligt och rider exakt och tekniskt-men jag saknar känslan. Den där fina ryttarkänslan som kännetecknar en fantastisk ryttare som jobbar tillsammans med sin häst och verkligen känner sin häst, som kan hjälpa den genom ett program för att visa den bästa sätt och som visar en annan mjukhet och säkerhet i sin ridning. Som dagens bästa Charlotte Dujardin-hon är ryttarkänsla personifierad! Morgan och Anna är på intet vis dåliga ryttare men om de inte suttit på hästar som någon annan tagit fram hade de heller inte varit där.

Jag anar att detta är början till en ny era i dressyren. Det kommer (liksom saudierna i hoppningen) komma fler och fler nya ekipage bestående av unga ryttare på hästar som vi tidigare sett glänsa med den ryttare som tagit fram dom i klasserna. Tävlingarna kommer att få en ny dimension genom att de gamla ryttarna kommer att få tävla mot sina gamla tävlingshästar med sina nya stjärnor. Jag vill, jag tror, jag hoppas att de "riktiga" ryttarna kommer att gå segrande ur striden.

Samtidigt går det heller inte att vara helt negativ till denna utveckling. Att ryttarna som själv tagit fram sina hästar kan sälja densamma för miljoner av euro gör att den finns en ekonomisk möjlighet för en mindre ekonomiskt priviligerad ryttare att skapa sig ekonomisk säkerhet i sin sport. Men visst är det sorgligt när Charlotte och Valegro inte kan göra en Anky/Salinero och delta i tre OS tillsammans..

Nej det känns faktiskt inte bra i magen att Saudiarabien vann bronset i hoppningen. Det ger mig en mycket olustig känsla inför sporten. Och då pratar jag inte om det faktum att de har tillgång till en oändlig massa pengar och kan köpa sig världens bästa hästar, träna för de bästa osv. Jag menar dels den avstängning om åtta månader för både Sharbatly och Al Eid och dels för att Sharbatly har fått flera gula kort på grund av sitt beteende både mot hästar och officiella FEI-stewards. Ridsporten tycker jag vanligen är en ganska fin sport med (för det mesta) ödmjuka utövare. Det har inte funnits ryttare som har gjort en John McEnroe och fått snedspel på domaren och demonstrativt hoppat av sin häst och gapandes gått därifrån. Det beteende som Christian Ahlmann visade gentemot Codex One när han stoppade, är milt i jämförelse med hur Sharbatly behandlat sina hästar.

Så här berättar ett ögonvittne om händelsen där Sharbatly fick ett gult kort i juli förra året (ja, jag räknar med att ni kan läsa engelska):

"It was a show in Belgium and he was being - how can I most politely say this - quite aggressive in the warm up. Dropped the horse into the middle of a oxer, and horse wound up with cuts on his front legs. A lady FEI steward, whose badge had blown onto her back (it was on a lanyard) spoke to him, and he proceeded to shout at her and use less than stellar language. Piet (Raymakers) tried to calm him down as well, to no avail.

When the lady showed she was a steward, he backed down and said he wasn't going to show and was withdrawing.

Surprise surprise, turns up at the ring on the horse, blood washed off, to compete anyhow. Steward holds him back and speaks to jury, jury eliminates him. Begins effing them as well, gets yellow card"

Att han för det första upprepade gånger medvetet satte sin häst i skiten för att den skulle slå sig är vidrigt. Att han sen fick frispel och gapade på den (kvinnliga) FEI-stewarden är bananas och att dessutom ändå rida in på banan-ja då har killen helt enkelt spårat ur. Att han dessutom bara blev utskickad känns mycket märkligt när FEIs reglemente är följande:

6.2 Abuse of Horses in any form (rapping, abnormal sensitisation or desensitisation of limbs, banned schooling methods etc.) shall entail a fine of up to 15,000.- and/or a Suspension of a minimum of three (3) months up to life;

6.3 Incorrect behaviour towards Event Officials or any other party connected with the Event (other Athlete, journalist, public etc.) shall entail a fine of CHF 200.- to 10,000.- and/or a Suspension of a minimum of three (3) months up to twelve (12) months.  

När Sharbatly och hans lagkamrat Al Eid åkte fast (vid separata tillfällen) för att ha otillåten medicin i hästarna blev de båda dömda till åtta månaders avstängning. Naturligtvis överklagades domen till CAS. CAS har vanligen flera månaders handlingstid-men nu-nu gick det minsann undan! För att påskynda bedömningen gick det tom så fort att de glömde bort att de är tre olika personer som ska säga sitt om varje enskilt fall att det bara var en nisse som gjorde bedömningen. Båda fallen slogs dessutom ihop till ett-trots att det handlade om två olika ryttare, två olika hästar, två olika preparat och två olika tillfällen. Men ska det gå fort så ska det! Tur var väl det (för saudierna) och avstängningen trollades ner till två månader. Usch sa Bill, märkligt sa Bull.  Och Rodrigo Pessoa sa följande (och efter hans borttagna OS-medalj och avstängning bör han veta vad han pratar om):

"One of Pessoa’s main concerns, is the fact that only one arbitrator made the decision, while these cases normally have three judges involved. Further it took CAS three weeks to make their decision while other athletes normally have had to wait several months. The fact that the two riders are judged equally when their former histories are totally different is also a point that Pessoa marks out. Sharbatly has been banned before and he also has severeal yellow cards and warnings from the last two years. Al Eid on the other hand has nothing of the sort. These circumstances are seen in the light of the fact that Saudi Arabia recently offered to sponsor the Nations Cup series for at least one year."   

Ja sambandet mellan Saudis sponsring av Nations Cup gör att allt kring denna affären lämnar en mycket fadd smak i munnen. FEI är också mycket duktiga på att försöka ta bort fokus från saudierna i OS. Diskvalificeringen av Kanadas Victor pga hypersensibilitet (hästen hade ett mycket litet sår med tillhörande pyttelilla svullnad i kronranden, åkte fast i en värmekamera, och bedömdes som hypersensitiv) känns som någon form av "Wag the Dog"-taktik av FEI. Om media koncentrerar sig på detta, gör även publiken det och ingen bryr sig om saudi. FEI kan också peka på fallet Victor-slå sig lite för bröstet och säga att "vi bryr oss minsann om hästarnas bästa". Ja, så länge din sponsor inte tänker sponsra Nations Cup bör kanske tilläggas.

Den gode Sharbatten (och folk blir upprörda över några bilder på Scandic...)